Sverige i trettioåriga kriget: från Breitenfeld till Lützen
Maskinöversättning
Lär dig
År 1618 började trettioåriga kriget, som varade till 1648, framför allt i Heliga romerska riket (i dag Tyskland), som hade en kejsare.
Sverige, som var protestantiskt, gick in i kriget 1630: efter vapenvilan i Altmark med Polen (1629) korsade Gustav II Adolf Östersjön och landsteg vid Pommerns kust. Kungen talade om att försvara protestanterna; enligt många historiker fanns det flera skäl: religionen, Sveriges säkerhet och makten.
Skäl för att gå in i kriget, enligt många historiker I januari 1631 lovade Frankrike, ett katolskt kungarike, i fördraget i Bärwalde pengar till Sverige: enligt många historiker ville Frankrike försvaga habsburgarna, kejsarens släkt. Allianserna följde inte bara religionen.
I september 1631, vid Breitenfeld nära Leipzig, besegrade de svenska och sachsiska arméerna kejsarens armé och hans allierade: det var den första stora protestantiska segern. I november 1632 dog kung Gustav II Adolf vid Lützen, nära Leipzig. Hans dotter Kristina, ett barn, ärvde kronan, och rikskanslern Axel Oxenstierna ledde den svenska politiken i Tyskland.
Platser i kriget på dagens karta (de blå pilarna visar arméns väg) Kriget fortsatte i 16 år till: Sverige vann några slag och förlorade andra, som Nördlingen (1634). Arméns soldater kom från Sverige, Tyskland, Skottland och andra länder, och den försörjdes med pengar från Frankrike, skatter och det som den krävde (pengar och mat) av de trakter den drog fram genom, precis som de andra arméerna. Det blev en tung börda för människorna där, med hunger och sjukdomar; man diskuterar hur många som dog, eftersom uppgifter saknas.
Kriget och Sveriges del i det Westfaliska freden (1648) slöts i Osnabrück och Münster. Sverige fick Västpommern, Wismar, Bremen och Verden och 5 miljoner riksdaler för att betala sin armé. Sverige tog 1648 som krigsbyte (det en armé tar från en plats den erövrar) Codex Gigas, en medeltida bok från Prag som i dag finns i Stockholm.
Sverige fick vad område Västpommern stad Wismar områden Bremen och Verden pengar 5 miljoner riksdaler Det Sverige fick 1648
Lösta exempel
Exempel 1
Gunni tittar på tidslinjen. Svenskarna landsteg i Pommern 1630 och förlorade vid Nördlingen 1634. Hur många år gick det?
- Man drar det äldsta året ifrån det nyaste.
- Landstigningen var 1630 och Nördlingen 1634.
- 1634 − 1630 = 4.
Det gick 4 år.
Se upp! Här lägger många ihop de två åren, eller räknar med 1630 också och säger 5.
Exempel 2
Leo läser två påhittade texter om kriget. Vad lyfter varje text fram?
Två påhittade texter
Text A (en rådgivare till kungen, påhittad): Om kejsaren styr över Östersjökusten är Sverige inte säkert. Vi måste korsa havet och stoppa honom innan han kommer till vår port.
Text B (en kvinna i en tysk stad, påhittad): En armé kom till staden och krävde pengar och mat. Vi betalade det vi hade i skafferiet. Om bara kriget tog slut snart.
- Titta först på vem som har skrivit varje text.
- Text A är från en rådgivare till kungen: han oroar sig för Sveriges säkerhet.
- Text B är från en kvinna i en tysk stad: hon berättar vad som händer när en armé kommer.
Varje text lyfter fram det som är viktigt för den som har skrivit den.
Se upp! Här tror många att en av de två texterna måste vara lögn.
Exempel 3
Julia läser en påhittad affisch med två meningar. Vilken är ett faktum och vilken är en åsikt?
En påhittad affisch
År 1632 dog kung Gustav II Adolf i slaget vid Lützen. Det var det värsta beskedet för Sverige.
- Ett faktum kan man kontrollera med årtal och källor.
- ”År 1632 dog kung Gustav II Adolf i slaget vid Lützen” kan man kontrollera.
- ”Det var det värsta beskedet för Sverige” är en värdering, och andra kan tycka något annat.
Den första meningen är ett faktum; den andra är en åsikt.
Se upp! Här tror många att en mening är ett faktum för att den låter säker.
En utmaning att fundera på
Gör en tidslinje med årtalen 1618, 1630, 1631, 1632, 1634 och 1648 och skriv vad som hände varje år. Hitta sedan på en mening som är ett faktum och en som är en åsikt om Westfaliska freden.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Drottning Kristina och Karl X Gustav: tåget över Bält →