Sverige blir ett rike: kungar, lag och skatter
Maskinöversättning
Lär dig
För ungefär åttahundra år sedan fanns inte dagens Sverige. I mitten och i söder bodde två stora grupper: svearna, runt Mälaren, och götarna, framför allt mellan Vänern och Vättern. Namnet Sverige kommer från ”Svea rike”, ”svearnas rike”. Götaland är inte detsamma som Gotland, ön i Östersjön.
Uppsala och Skara på en nutida karta Med tiden kom en enda kung att styra över de båda grupperna. Det var en långsam förändring, och historikerna är oense om när den var klar. Kungen ärvde inte tronen rakt av: enligt traditionen i lagarna valdes han av de fria männen, som samlades på tinget. Sedan red han runt i landskapen så att tinget i varje landskap skulle godta honom.
Varje landskap hade sin egen lag. Först sades den utantill: lagmannen, ”lagens man”, sade den på tinget, där man också avgjorde tvister. Den skrevs ner under 1200- och 1300-talen. Västgötalagen, från omkring 1220, är den äldsta som finns bevarad; Upplandslagen är från 1296.
De två landskapslagarna Kungen tog också ut skatt, nästan alltid i varor: säd, smör eller kött. En skatt är det man lämnar till kungen enligt lag eller sedvänja. Gårdarna längs vägen skulle ge kungen mat och husrum (gästning) och vid kusten skulle man utrusta skepp (ledung). Magnus Ladulås, ”ladans lås”, regerade 1275–1290. Omkring 1280 gjorde han dem som tjänade honom med häst och rustning skattefria, medan bönderna fortsatte att betala. Enligt många historiker var det så adeln uppstod. Öknamnet förklaras ofta med att han skyddade bönderna från att få sin mat och sitt husrum tagna med våld, men var det kommer ifrån är inte säkert.
del av riket hur det var kung vald på tinget lag en för varje landskap skatt nästan alltid i varor Rikets tre delar
Lösta exempel
Exempel 1
Olle frågar klassen: Varför red en nyvald kung runt i landskapen?
- De fria männen i ett landskap hade valt honom på sitt ting.
- Tinget i ett annat landskap måste också godta honom.
- Därför for kungen till varje landskap.
För att tinget i varje landskap skulle godta honom som kung.
Se upp! Här tror många att kungen bestämde överallt från den dag han valdes.
Exempel 2
Julia läser att Västgötalagen är från omkring 1220 och Upplandslagen från 1296. Hur många år gick det mellan de två?
- Man drar det mindre året från det större.
- 1296 − 1220 = 76.
Det gick ungefär 76 år.
Se upp! Här brukar många addera de två åren i stället för att subtrahera.
Exempel 3
I en påhittad by finns det 12 gårdar. Varje gård lämnar 3 säckar säd till kungen. Hur många säckar blir det?
- Varje gård lämnar lika mycket.
- Man multiplicerar antalet gårdar med antalet säckar från varje gård: 12 · 3.
Kungen får 36 säckar.
Se upp! Här brukar många addera 12 + 3 i stället för att multiplicera.
En utmaning att fundera på
Tänk dig en påhittad by med tio gårdar. Skriv tre regler för den, bestäm vem som skulle säga dem högt och vad varje gård skulle lämna till en kung utan att använda mynt.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Kyrkan och klostren i det medeltida Sverige →