Vardagen på vikingatiden: gårdar, barn, kvinnor och män
Maskinöversättning
Lär dig
Nästan alla bodde på en gård. Huset var långt, av trä eller av flätade kvistar med lera, och hade ofta halmtak. Inuti fanns en stor sal.
Schematisk, påhittad planritning av ett långhus Mitt i salen brann elden, för att värma och laga mat. Utan skorsten gick röken ut genom taket. Längs väggarna fanns breda bänkar, att sitta och sova på. På vintern fanns några djur i ena änden.
Av husen finns mest stolphålen kvar. De rekonstruerade husen, som i Hedeby, är det som arkeologerna tror att det fanns.
Man åt spannmål, som korn och havre, malda i handkvarnar, i gröt och bröd. Också torkad eller saltad fisk, som höll längre, kött, mjölk och ost. Potatis, majs och tomat kom från Amerika långt senare. Enligt senare texter åt man två gånger om dagen.
Det man åt Höet slogs på sommaren, till djuren på vintern. Hela året spanns och vävdes ullen, för att göra kläder och, man tror, segel till skepp.
årstid arbete vår så sommar slå hö höst skörda spannmålen vinter spinna och väva ullen Gårdens år Enligt gravar och senare texter brukade kvinnorna spinna och väva, och männen plöja och fiska. Många sysslor var allas. En grav berättar om ett fall, inte om vad alla gjorde.
Barnen gick inte i skolan. De arbetade tidigt och lärde sig av de äldre: de tog hand om djur och hjälpte till på åkern. De lekte också. Det finns spelbräden till hnefatafl, och små svärd och skepp av trä som man tror var leksaker. Deras regler finns inte kvar.
Kammar av ben eller hjorthorn, mycket vanliga i gravarna, berättar att många kammade håret.
Enligt sagorna, som är ledtrådar från 1200-talet, framfördes dikter och berättelser högt på festerna. Det svenska ordet jul kommer från jól, en fest vid midvinter.
Lösta exempel
Exempel 1
Totte tittar på ett rekonstruerat långhus på ett museum och frågar: var gick röken från elden ut?
- Elden brann mitt i salen.
- Det fanns ingen skorsten, som i dagens hus.
- Röken steg och gick ut genom taket.
- Arkeologerna tror det på grund av resterna av elden och av senare texter.
Röken gick ut genom taket.
Se upp! Här tror många att husen hade en skorsten av sten, som dagens hus.
Exempel 2
Julia tittar på tabellen över gårdens år och frågar: varför slogs höet på sommaren och inte på vintern?
| årstid | arbete |
|---|---|
| vår | så |
| sommar | slå hö |
| höst | skörda spannmålen |
| vinter | spinna och väva ullen |
- På sommaren är gräset högt och kan slås och torkas.
- På vintern täcker snön gräset och djuren har inget att äta ute på fältet.
- Med det sparade höet åt djuren på vintern.
- Därför slogs höet på sommaren.
Det slogs på sommaren för att ha mat åt djuren på vintern.
Se upp! Här tror många att höet var mat åt människorna.
Exempel 3
Nora jämför två källor om maten: en handkvarn som hittats vid en utgrävning och några texter som talar om två måltider om dagen. Vad berättar var och en?
- Handkvarnen berättar att man malde säd på den platsen.
- Den berättar inte hur många måltider man åt per dag.
- Texterna berättar att man åt två gånger, men de skrevs århundraden senare, omkring 1250.
- De båda källorna är ledtrådar, inte säkra bevis.
Kvarnen berättar vad man gjorde på en plats, och texterna berättar en sed på avstånd.
Se upp! Här tror många att en text som skrevs århundraden senare berättar exakt hur man levde.
En utmaning att fundera på
Tänk på en dag hemma hos dig. Skriv två sysslor som du gör och som barnen på en vikingagård också gjorde, och två som är mycket olika. Skriv sedan en sak som vi vet genom hittade lämningar och en annan som vi vet genom texter som skrevs århundraden senare, och säg vilken som verkar säkrast och varför.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Kristnandet av Skandinavien: Ansgar och slutet för den gamla tron →