Den nazistiska staten: ideologi, propaganda och terror (1933–1939)
Maskinöversättning
Lär dig
Efter fullmaktslagen kallade nazisterna det Gleichschaltung (”likriktning”) när institutioner, föreningar och medier ställdes under partiets kontroll. I maj 1933 ockuperades och upplöstes fackföreningarna, och den 14 juli förklarade en lag nazistpartiet som det enda lagliga partiet. När rikspresident Hindenburg dog den 2 augusti 1934 slog Hitler, som redan sedan 1921 var Führer (”ledare”) för sitt parti, ihop ämbetena kansler och rikspresident och lät kalla sig landets Führer: en person bestämmer och de andra lyder.
Den nazistiska staten, 1933–1939 Dess ideologi förenade extrem nationalism, antikommunism och en falsk idé som den framställde som vetenskap: att det finns överlägsna och underlägsna mänskliga ”raser”. Dagens vetenskap avvisar den. Regimen använde den för att rättfärdiga förföljelsen: Nürnberglagarna (1935) berövade de tyska judarna deras rättigheter, och 1938 var novemberpogromen (Kristallnatten) ett våldsamt angrepp mot dem. De behandlas i ett annat tema; Nürnberglagarna är inte Nürnbergprocesserna, som hölls efter kriget.
Propaganda är budskap som ska övertyga, inte informera neutralt. I mars 1933 inrättades Propagandaministeriet under Joseph Goebbels, som kontrollerade pressen, radion, filmen och konsten; i maj brändes böcker av författare som regimen avvisade. Man använde enkla, upprepade budskap, en fiende att skylla på, folksamlingar och parader, och kunde blanda sanna uppgifter, känslor och förtiganden.
Ungdomsorganisationerna förbjöds eller slogs ihop med Hitlerjugend, som hade omkring 100 000 medlemmar i januari 1933 och över 2 miljoner vid årets slut. Från 1939 var medlemskapet obligatoriskt.
Så hölls den nazistiska staten uppe Regimen använde rädsla. Gestapo, den hemliga polisen, kunde gripa människor utan rättegång. De första koncentrationslägren, som Dachau (mars 1933), spärrade in politiska motståndare; förintelselägren skapades senare, under kriget. Enligt många historiker stödde en del tyskar regimen, andra teg av rädsla och några gjorde motstånd. En stat som vill kontrollera hela människors liv är totalitär.
Arbetslösheten sjönk från omkring sex miljoner i januari 1933 till under två miljoner i januari 1937. Många historiker förklarar det med flera orsaker: offentliga arbeten, upprustning och världsekonomins återhämtning; dessutom räknade de officiella siffrorna inte med dem som fanns i statliga arbetsprogram. År 1935 återinförde Hitler värnplikten, som Versaillesfreden förbjöd.
Arbetslösa i Tyskland, januari varje år
Lösta exempel
Exempel 1
Julia och Gunni tittar på en tidslinje över den nazistiska staten på ett museum. Enligt tidslinjen är det enda tillåtna partiet från 1933, Nürnberglagarna från 1935 och novemberpogromen från 1938. Hur många år var det från det enda tillåtna partiet till Nürnberglagarna, och hur många från dem till novemberpogromen?
- Man subtraherar årtalen: 1935 − 1933 = 2.
- Därefter: 1938 − 1935 = 3.
- Det gick 2 år och sedan 3 år.
Det gick 2 år och därefter 3 år.
Se upp! Många tror att Nürnberglagarna är från tiden efter kriget och inte från 1935.
Exempel 2
Totte läser i en tabell att det i januari 1933 fanns 6,0 miljoner arbetslösa och i januari 1937 1,9 miljoner. Hur många miljoner färre var det? Vad säger inte tabellen?
| januari | arbetslösa (miljoner) |
|---|---|
| 1933 | 6,0 |
| 1934 | 3,8 |
| 1935 | 3,0 |
| 1936 | 2,5 |
| 1937 | 1,9 |
- Man subtraherar: 6,0 − 1,9 = 4,1.
- Det fanns 4,1 miljoner färre arbetslösa.
- Tabellen förklarar inte varför arbetslösheten sjönk, hur den räknades eller om friheterna respekterades.
Det var 4,1 miljoner färre, men tabellen förklarar inte orsakerna och säger inte hur regimen var.
Se upp! Många tror att en regim inte kan vara en diktatur om arbetslösheten sjunker.
Exempel 3
Märta visar Ella en påhittad affisch: ”De vill se oss falla. Slut upp bakom ditt folk!”. Vilken teknik använder den och vad bevisar den som källa?
En påhittad affisch från 1930-talet
De vill se oss falla.
Slut upp bakom ditt folk!
- Den pekar ut en fiende utan att nämna den vid namn och vädjar till rädsla och sammanhållning.
- En affisch från en regim visar vad regimen ville förmedla.
- Den bevisar inte vad alla människor tyckte.
Den använder rädslan för en fiende för att förena, och bevisar vad regimen ville förmedla.
Se upp! Många tror att en affisch bevisar vad befolkningen tyckte.
En utmaning att fundera på
Leta på ett museums webbplats efter en propagandaaffisch från 1930-talet, från vilket land som helst. Skriv upp vem som gjorde den, varför och vilken teknik den använder. Vad berättar den om den tiden, och vad förtiger den?
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Sovjetunionen under Stalin: femårsplaner, förtryck och Gulag →