En värld i två block: Nato, Warszawapakten och kalla kriget
Maskinöversättning
Lär dig
Efter andra världskriget fanns det två supermakter, USA och Sovjetunionen: de stater som hade mest militär och ekonomisk makt. Deras system var olika: i USA fanns marknadsekonomi och flera partier som konkurrerade i val; i Sovjetunionen var kommunistpartiet det enda tillåtna partiet, och staten planerade ekonomin. Rivaliteten kallades kalla kriget, eftersom de inte stred direkt mot varandra.
Från 1945 ockuperade den sovjetiska armén en stor del av Östeuropa, och inom några år styrdes länderna där av kommunistiska regeringar som var allierade med Moskva. Många historiker menar att Sovjetunionen ville skydda sig genom att omge sig med vänligt sinnade länder; andra menar att landet ville sprida kommunismen. I mars 1946 talade Churchill, i ett tal i USA, om en ”järnridå” över Europa: en politisk gräns, inte en mur. År 1949 delades Tyskland i två stater: i maj bildades Västtyskland (Förbundsrepubliken Tyskland) i väster, och i oktober DDR (Tyska demokratiska republiken) i öster.
I mars 1947 meddelade president Truman att USA skulle hjälpa de länder som hotades av kommunismen, och i juni erbjöd Marshallplanen pengar till Europa: 16 länder i Västeuropa tog emot dem. Sovjetunionen avvisade den och bildade tillsammans med sina allierade i januari 1949 SEV (Rådet för ömsesidigt ekonomiskt bistånd).
I april 1949 bildades Nato (Nordatlantiska fördragsorganisationen), en militär allians mellan 12 länder i Nordamerika och Västeuropa: medlemmarna lovade att se ett angrepp mot ett land som ett angrepp mot alla. År 1955, efter att Västtyskland hade gått med i Nato, undertecknade Sovjetunionen och sju allierade länder Warszawapakten, med ett liknande löfte om ömsesidigt bistånd.
Dagens länder som 1955 var med i Nato (blått) eller i Sovjetunionen och Warszawapakten (orange). Tyskland, som var delat, är inte färglagt (grått, med Berlin markerat). Tjeckoslovakien är i dag Tjeckien och Slovakien. Estland, Lettland och Litauen, som ockuperades och annekterades av Sovjetunionen 1940, och andra republiker, som Ukraina, ingick i Sovjetunionen. År 1949 provsprängde Sovjetunionen för första gången en egen atombomb, och de två supermakterna tillverkade många kärnvapen. Många historiker tolkar det så att rädslan för att förstöra varandra bidrog till att förhindra ett direkt krig. Inte alla länder valde ett block: under kalla kriget gick Jugoslavien, Sverige och Schweiz, som var neutrala eller alliansfria, inte med i något av dem. Och västblocket omfattade diktaturer: Portugal, en av Natos grundare, var en. Historiker diskuterar vem som hade störst ansvar när kalla kriget började; vissa pekar på den sovjetiska politiken i Östeuropa och andra på USA:s, eftersom varje historiker värderar händelserna olika.
västblocket östblocket ledare USA Sovjetunionen militär allians Nato (1949) Warszawapakten (1955) ekonomiskt stöd Marshallplanen (1947) SEV (1949) ekonomi marknadsstyrd planerad De två blocken Från 1945 till 1955
Lösta exempel
Exempel 1
Julia och Gunni tittar på tidslinjen. Nato bildades 1949; Warszawapakten kom 1955. Hur många år gick det?
- Årtalen subtraheras: 1955 − 1949 = 6.
- Mitt emellan, 1949, provsprängde Sovjetunionen sin första atombomb.
- Varje allians bildades ett eget år.
Det gick 6 år.
Se upp! Många räknar med 1947, året för Marshallplanen.
Exempel 2
Totte tittar på kartan över blocken. Varför är Tyskland grått, med Berlin markerat, och inte blått eller orange?