Att leva i öst och väst: vardagen under kalla kriget
Maskinöversättning
Lär dig
Efter 1945 delades Europa framför allt i två zoner, men det fanns också neutrala länder, som Sverige och Schweiz, och det alliansfria Jugoslavien. I mars 1946 kallade Winston Churchill den politiska gränsen mellan öst, som stod under Sovjetunionens inflytande, och väst, som var allierat med USA, för ”järnridån”. Rivaliteten mellan de två blocken kallades kalla kriget, eftersom de två supermakterna inte stred direkt mot varandra. Här handlar det om hur vanliga människor levde.
Det delade Europa: från 1946 till 1991 Väst hade marknadsekonomi: företagen var främst privata och priserna berodde på vad som köptes och såldes. Från 1950-talet ökade konsumtionen i Västeuropa (bilar, tv-apparater, hushållsapparater), men det fanns också arbetslöshet och ojämlikhet. I öst var ekonomin planerad: staten ägde nästan alla fabriker och bestämde i en plan vad som skulle tillverkas och till vilket pris. Nästan alla hade arbete och baslivsmedel var billiga, men många varor saknades och det var köer; många historiker tillskriver det delvis den i förväg fastställda planen och den tunga industrins stora vikt.
Väst (demokratier) Öst ekonomi marknadsstyrd planerad partier flera ett som styr press oberoende kontrollerad resor fria med tillstånd butiker stort utbud brist på varor Två sätt att leva Politiken skilde sig också åt. I demokratierna i Västeuropa fanns flera partier, fria val och oberoende press, men Spanien (till 1975), Portugal (till 1974) och Grekland (1967–1974), som var allierade med USA, levde under diktaturer. I länderna i östblocket styrde ett enda parti, kommunistpartiet: valen erbjöd en enda lista som var förberedd i förväg, staten kontrollerade pressen, radion och tv:n, och det krävdes tillstånd för att lämna landet. För att övervaka befolkningen hade DDR en politisk polis, Stasi, med omkring 90 000 fast anställda och mellan 170 000 och 190 000 medarbetare (informatörer) år 1989, i ett land med över 16 miljoner invånare.
Stasi 1989 (avrundade siffror) Båda sidorna använde propaganda (budskap som är utformade för att övertyga), och var och en framställde den andra som ett hot. I öst organiserade staten ungdomarna i partiets organisationer, som FDJ i DDR. Rockmusik och jeans symboliserade västs ungdomskultur, och många ungdomar i öst lyssnade på västliga radiostationer. Historiker påpekar att alla inte levde likadant: i Polen, till exempel, var det mesta av jordbruksmarken fortfarande i händerna på privata bönder. En källa, som en affisch eller ett skämt, visar vad någon ville säga, inte hela livet i ett land.
Lösta exempel
Exempel 1
Totte tittar på tidslinjen. År 1961 byggde DDR Berlinmuren och kallade den officiellt ”antifascistiska skyddsvallen”, men den användes för att hindra befolkningen från att fly; muren öppnades 1989. Hur många år stod den kvar?
- Man subtraherar årtalen för de två händelserna: 1989 − 1961 = 28.
- Man räknar hela år från det att muren byggdes till det att den öppnades.
- Den stod kvar i ungefär 28 år.
Muren stod kvar i ungefär 28 år.
Se upp! Många räknar från 1945, då kriget tog slut, och säger 44.
Exempel 2
Julia och Gunni läser två påhittade texter på ett museum om samma butik i ett påhittat land i öst. Text A kommer från en statlig tidning och text B från ett brev. Varför säger de olika saker?
Två påhittade texter från ett påhittat land i öst
- Källa A (statlig tidning): ”Butiken i kvarteret har uppfyllt sin plan och det har aldrig saknats bröd.”
- Källa B (brev): ”Idag stod jag i kö i två timmar för några apelsiner, och när det blev min tur fanns det inga kvar.”
- Den statliga tidningen ville visa att planen fungerade; den som skrev brevet berättade vad som hade hänt henne en dag.
- Varje text har en annan avsikt och handlar om en annan tidpunkt: A berättar om ett resultat av planen och B om en upplevelse.
- Ingen av dem berättar om hela landets liv: för att veta mer söker en historiker fler källor.
Båda källorna kan stämma: var och en visar en del och har sin egen avsikt.
Se upp! Många tror att om två källor säger olika saker så ljuger den ena och den andra säger sanningen.
Exempel 3
Olle visar för klassen att Stasi hade omkring 90 000 fast anställda och omkring 180 000 medarbetare eller informatörer (avrundade siffror). Ungefär hur många gånger fler medarbetare än fast anställda fanns det?
- Man dividerar antalet medarbetare med antalet fast anställda: 180 000 : 90 000 = 2.
- Källorna anger mellan 170 000 och 190 000 medarbetare, så beräkningen blir mellan 1,9 och 2,1.
- Det fanns ungefär dubbelt så många medarbetare som fast anställda.
Det fanns ungefär dubbelt så många medarbetare som fast anställda.
Se upp! Många subtraherar de två talen och säger 90 000 gånger fler.
En utmaning att fundera på
Om en äldre person i din familj eller i ditt kvarter vill berätta, fråga hur det var att handla, vilka tidningar eller program man såg och om man kunde resa utomlands i Europa omkring 1989. Skriv upp vem som berättar, var personen bodde då och vad personen inte kan veta. Vad tror du skulle förändras i berättelsen om personen hade bott på andra sidan järnridån?
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: 1989–1991: Muren faller och Sovjetunionen upplöses →