Första världskriget: fronter, skyttegravar och nya vapen (1914–1918)
Maskinöversättning
Lär dig
Kriget delades upp i fronter, de områden där arméerna möttes. På västfronten tågade tyskarna genom Belgien och kom nästan fram till Paris, men i september 1914, i slaget vid Marne, stoppade den franska och den brittiska armén dem. Därefter försökte båda sidor kringgå den andra i norr och grävde skyttegravar från Schweiz till Nordsjön.
En skyttegrav var ett dike skyddat av taggtrådshinder. Mellan den ena sidans skyttegravar och den andras låg ingenmansland, som låg under eld från kulsprutor och artilleri: att anfalla kostade många liv och man vann lite mark. Därför varade de stora slagen 1916, Verdun (från februari till december) och Somme (från juli till november), i månader och flyttade fronten bara några kilometer: det var utnötningsslag, som syftade till att utmatta fienden.
Tre fronter, med ungefärliga linjer (västfronten, mellan 1915 och 1917; östfronten, i slutet av 1915). Kartan visar dagens länder: varken gränserna eller linjerna är exakta. Östfronten, mellan Tyskland och Österrike-Ungern på ena sidan och Ryssland på den andra, var mycket längre och förflyttades mycket mer: 1915 rykte de tyska och österrikisk-ungerska arméerna fram hundratals kilometer. År 1917 bröt revolutionen ut i Ryssland, och i mars 1918, i Brest-Litovsk, slöt Ryssland fred med Tyskland. Italien gick in i kriget 1915, på ententens sida, och stred mot Österrike-Ungern i Alperna. Samma år landsteg de allierade vid Gallipoli för att angripa Osmanska riket, som var Tysklands allierade, och misslyckades. Det stridades också i kolonierna i Afrika och Stilla havet: därför var det ett världskrig.
Till sjöss blockerade Storbritannien de tyska hamnarna med sin flotta, och Tyskland svarade med ubåtar som sänkte handelsfartyg. I maj 1915 sänkte en av dem ångaren Lusitania, med civila passagerare, bland dem amerikaner. I februari 1917 återupptog Tyskland det oinskränkta ubåtskriget. Det tyska Zimmermanntelegrammet föreslog Mexiko en allians ifall USA trädde in i kriget, vilket USA gjorde den 6 april.
Det industriella kriget förde med sig nya vapen: giftgasen, som Tyskland använde i stor skala nära Ypres i april 1915 och som sedan alla sidor använde; stridsvagnen, som britterna satte in vid Somme i september 1916; och flygplanet, som först användes för spaning och till slut stred och bombade. Inget vapen avgjorde kriget på egen hand: många historiker menar att fabrikerna, som tillverkade miljontals granater, och varje sidas resurser vägde tyngre.
vapen när och var syfte giftgas Ypres, 1915 skada fienden stridsvagn Somme, 1916 ta sig över skyttegravar flygplan från 1914 spana och anfalla ubåt till sjöss, från 1915 sänka fartyg Nya vapen under första världskriget Fem händelser under kriget
Lösta exempel
Exempel 1
Julia och Gunni tittar på tidslinjen. Slaget vid Marne var 1914 och freden i Brest-Litovsk 1918. Hur många år gick det?
- Man subtraherar årtalen: 1918 − 1914 = 4.
- Mellan dem kom Gallipoli, Verdun, Somme och USA:s inträde.
- Det var ett långt krig: västfronten rörde sig knappt under åratal.
Det gick 4 år.
Se upp! Många räknar ett år för mycket, som om man tog med både 1914 och 1918.
Exempel 2
Totte läser en påhittad kommuniké från 1916. Vad berättar den och vad berättar den inte?
En krigskommuniké (påhittad text)
Påhittad rapport från en armé, 1916: ”Efter tre dagars bombardemang har trupperna intagit 500 meter av fiendens skyttegrav i Somme-sektorn.”
”Mot kvällen gjorde fienden en motattack och tog tillbaka en del av marken.”
- Den berättar att 500 meter skyttegrav intogs efter tre dagars bombardemang.
- Den säger inte hur många soldater som dog eller om framryckningen avgjorde något.
- Armén berättar om slaget så som den vill framställa det: man måste jämföra med andra källor.
Den berättar om en liten framryckning, men inte vad den kostade eller om den var avgörande.
Se upp! Många tror att en krigskommuniké berättar allt som hände.
Exempel 3
Nora tittar på kartan över fronterna. Vilken av de tre var längst och mest rörlig?