Logga in

← Alla avsnitt

Livet under kriget: soldater, kvinnor, barn och civila (1914–1918)

Maskinöversättning

Runt 14 år · Brukar läras ut i ⁨åk 8⁩ · Gratis

Lär dig

  1. Första världskriget (1914–1918) var ett totalt krig: de länder som kämpade ägnade sina fabriker, sina åkrar, sina skolor och sin press åt kriget. Därför var det inte bara soldaterna som upplevde kriget, utan också kvinnorna, barnen och hela civilbefolkningen. Fronten är platsen där man strider, och hemmafronten är livet långt därifrån.

    År 1914 anmälde sig många män som frivilliga. Frankrike och Tyskland hade redan värnplikt; Storbritannien, som hade en frivilligarmé, införde den 1916, när kriget drog ut på tiden. I skyttegravarna var det lite strid och mycket väntan: lera, kyla, trötthet och skift mellan frontlinjen och vilan. Soldaterna skrev hem, men armén granskade breven (censur).

     varvad de gjorde
    soldaterfrontenstrida och vänta
    arbeterskorfabrikernatillverka ammunition
    sjuksköterskorsjukhusenvårda sårade
    barnhem och skolastudera och hjälpa till
    familjerstädernastå ut med bristen
    Hur olika grupper upplevde kriget
  2. Med miljontals män vid fronten saknades arbetskraft. Kvinnorna tog över männens jobb: de tillverkade ammunition, arbetade på kontor och på åkrarna, och många blev sjuksköterskor. De hade arbetat redan före kriget, framför allt inom jordbruket, som hembiträden och i textilindustrin; det nya var att de fick jobb i yrken som sågs som ”mansyrken”. I Storbritannien steg kvinnornas andel av hela sysselsättningen från 24 % till 37 %.

    01020304019141918% av jobben, uppskattat
    Kvinnors andel av sysselsättningen i Storbritannien (uppskattning)
  3. Många historiker menar att det arbetet bidrog till att kvinnlig rösträtt infördes: år 1918 antogs den i Tyskland och, bara för kvinnor över 30 år och med vissa villkor, i Storbritannien; i USA kom den 1920. Andra påminner om att rösträttsrörelsen redan hade kämpat före kriget. När soldaterna kom hem lämnade många kvinnor de jobben.

    Barnen såg sina pappor och bröder dra iväg, lärde sig patriotiska slagord i skolan och led brist på mat. Bristen på mat var civilbefolkningens stora problem: den brittiska sjöblockaden gjorde det svårare för livsmedel att nå Tyskland, och efter en dålig potatisskörd åt man kålrötter vintern 1916–1917. För att fördela det lilla som fanns infördes ransonering: varje person fick bara köpa en begränsad mängd, med ransoneringskort. Till och med Sverige, ett neutralt land, tvingades ransonera brödet 1917. Det förekom också bombanfall med zeppelinare mot Storbritannien från 1915, och ockupation och flyktingar, som i Belgien.

    orsakartvingar tillutlösersjöblockadmindre matkommer framransoneringprotester
    Från matbrist till protester
  4. Regeringarna använde affischer, sånger och tidningar för att be om frivilliga, sälja krigsobligationer och uppmuntra folk att hålla ut. Det är propaganda: budskap som vill övertyga, inte bara informera. När du ser en affisch kan du fråga dig vem som talar, till vem och vad avsändaren vill uppnå.

Lösta exempel

Exempel 1

Julia och Gunni besöker ett museum och läser ett påhittat brev från en soldat till hans familj. Vad kan man lära sig av det, och vad kan man inte lära sig?

Ett brev från fronten (påhittad text)

Kära familj: jag mår bra. Här regnar det nästan varje dag och det är mycket lera, men igår fick vi torra filtar.

Imorgon är det vår tur att vila långt från frontlinjen. Skriv snart, snälla. Jag kan inte säga var vi är. Ta hand om de små.

En soldat

  1. Det berättar hur livet är i frontlinjen: regn, lera, torra filtar och en vila som snart väntar.
  2. Det säger inte var han är: armén granskade breven och strök den uppgiften.
  3. Det återger det som soldaten vill eller kan berätta: vi vet inte allt han var med om.

Brevet visar hur vardagen var, men det är en ofullständig och granskad källa.

Se upp! Många tror att ett brev från fronten berättar allt som den som skrev det var med om.

Vanligt fel

Exempel 2

Totte förbereder en utställning. I Storbritannien utgjorde kvinnorna enligt en uppskattning 24 % av sysselsättningen 1914 och 37 % 1918. Hur mycket steg den andelen?

01020304019141918% av jobben, uppskattat
  1. Man subtraherar de två procentsatserna: 37 − 24 = 13.
  2. Det blir 13 procentenheter: av varje 100 sysselsatta var det 13 fler som var kvinnor.
  3. Man säger inte att andelen ”ökade med 13 %”: en procentenhet är inte en procentuell förändring.

Andelen steg med 13 procentenheter.

Se upp! Många säger att andelen ”ökade med 13 %” och blandar ihop procentenheter och procent.

Vanligt fel

Exempel 3

Ella visar Smula en tysk tabell över veckoransoner: mjöl, 1575 g år 1915 och 1400 g det sista året. Hur många gram mindre var det, och hur stor del av den ursprungliga ransonen?

 1915sista året
mjöl (g)15751400
fett (g)10070
  1. Man subtraherar: 1575 − 1400 = 175 g mindre per vecka.
  2. Man dividerar med den ursprungliga ransonen: 175 : 1575 är nästan 0,11.
  3. Ransonen minskade med omkring 11 %.

Varje person fick 175 g mindre mjöl per vecka: omkring 11 % mindre.

Se upp! Många dividerar med 1400, den sista ransonen, och inte med den ursprungliga ransonen.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Leta på ett museums webbplats efter ett brev, en affisch eller ett foto från krigsåren (1914–1918). Skriv upp vem som gjorde det, till vem och vad avsändaren ville uppnå. Vad berättar det om livet under kriget, och vad tiger det om?

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.

Nästa avsnitt: Krigets slut: Versaillesfreden och Europas nya karta →