Ryska revolutionen och bildandet av Sovjetunionen
Maskinöversättning
Lär dig
År 1914 var Ryssland ett imperium som styrdes av tsar Nikolaj II, som hade nästan all makt. De allra flesta invånarna var fattiga bönder; i städer som Petrograd växte fabrikerna och arbetarklassen. Världskriget skickade miljontals män till fronten, gav nederlag och lämnade städerna utan bröd och bränsle.
I februari 1917 (enligt den julianska kalendern) bröt strejker ut i Petrograd; soldaterna slöt upp bakom dem och tsaren abdikerade den 2 mars, det vill säga den 15 mars enligt vår kalender. En provisorisk regering bildades, med moderata politiker, som fortsatte kriget. Vid sidan av den verkade sovjeterna, råd av arbetare och soldater som valdes i fabriker och kaserner. Det fanns två maktcentrum.
julianska kalendern vår kalender strejkerna i februari 23 februari 8 mars tsaren abdikerar 2 mars 15 mars oktoberrevolutionen 25 oktober 7 november Två kalendrar för samma dagar 1917 Fram till februari 1918 använde Ryssland den julianska kalendern, som låg 13 dagar efter vår kalender. Därför firas ”oktoberrevolutionen” (25 oktober enligt den julianska kalendern) den 7 november.
Bolsjevikerna, Lenins parti (Lenin återvände från exilen i april 1917), krävde ”fred, bröd och jord” och all makt åt sovjeterna. I oktober tog de makten i Petrograd. För sina anhängare var det en revolution med stöd av arbetare och soldater; för kritikerna en statskupp av ett välorganiserat parti. Historiker diskuterar hur mycket varje sak vägde. I valet i november till den konstituerande församlingen fick socialistrevolutionärerna (SR) flest röster; bolsjevikerna fick ungefär en fjärdedel av rösterna, och församlingen upplöstes med våld i januari 1918.
Röster till den konstituerande församlingen, november 1917 (ungefärliga siffror). SR: socialistrevolutionärer; bolsj.: bolsjeviker I mars 1918 slöt Ryssland, i Brest-Litovsk, fred med Tyskland och dess allierade och avstod i gengäld stora områden. Därefter följde inbördeskriget (1918–1921, enligt de flesta verk): de röda, med Röda armén, mot de vita, antibolsjevikiska grupper som inte var överens sinsemellan, med hjälp av utländska makter. De röda segrade. Under krigskommunismen, med nödåtgärder, rekvirerade staten spannmål från bönderna; år 1921 införde Lenin NEP, ett partiellt steg tillbaka: den tillät småskalig privat handel och en skatt på spannmål, men storindustrin förblev i statens händer.
Från 1917 till Lenins död I december 1922 bildades Sovjetunionen (SSSR), en union av fyra republiker: Ryssland, Ukraina, Belarus och Transkaukasien. I teorin var den en federation, med självstyre för varje republik; i praktiken styrde det enda tillåtna partiet, kommunistpartiet, från Moskva. Lenin dog 1924.
Lösta exempel
Exempel 1
Julia och Gunni ser två datum för samma revolution på ett museum: 25 oktober och 7 november 1917. Varför finns det två, och hur många dagar skiljer dem åt?
| julianska kalendern | vår kalender | |
|---|---|---|
| strejkerna i februari | 23 februari | 8 mars |
| tsaren abdikerar | 2 mars | 15 mars |
| oktoberrevolutionen | 25 oktober | 7 november |
- Ryssland använde den julianska kalendern, som låg efter vår kalender.
- Från 25 till 31 oktober är det 6 dagar, och från 1 till 7 november 7 dagar: 6 + 7 = 13.
- Det är inte två revolutioner: det är samma dag, skriven i två kalendrar.
Skillnaden är 13 dagar: 25 oktober enligt den julianska kalendern är 7 november enligt vår kalender.
Se upp! Många tror att ”oktoberrevolutionen” ägde rum i oktober även enligt vår kalender.
Exempel 2
Totte tittar på diagrammet över valet till den konstituerande församlingen i november 1917: socialistrevolutionärerna (SR), 40 %; bolsjevikerna (”bolsj.”), 24 %. Hur stor andel av rösterna fick de övriga partierna, och vad säger det?
- Man subtraherar från totalen: 100 − 40 − 24 = 36.
- De övriga partierna fick 36 %.
- Bolsjevikerna vann inte det valet: de fick färre röster än SR.
De övriga fick 36 %; bolsjevikerna kom på andra plats.
Se upp! Många tror att bolsjevikerna vann valet eftersom de redan hade makten.
Exempel 3
Märta visar Gunni en påhittad affisch i stil med 1917: ”Bröd åt staden! Fred åt soldaterna! Jord åt dem som brukar den!”. Vem talar, till vem och vad vill avsändaren uppnå?
En affisch i stil med 1917 (påhittad text)
Bröd åt staden!
Fred åt soldaterna!
Jord åt dem som brukar den!
- Det är ett parti som vill ha makten, som bolsjevikerna, som talar.
- Den vänder sig till tre grupper: arbetare i staden, soldater och bönder.
- Den lovar en lösning på ett problem för varje grupp: hunger, krig och brist på jord.
Ett parti som lovar bröd, fred och jord för att vinna stöd hos tre grupper.
Se upp! Många tror att en affisch berättar vad som hände, och inte vad ett parti ville uppnå.
En utmaning att fundera på
Välj två datum i det här temat (till exempel februari och oktober 1917) och förklara för någon med egna ord vad som hände vid vart och ett och varför de inte är samma sak. Berätta sedan vad av det du har berättat som är ett faktum och vad som är en tolkning som historikerna diskuterar.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.