Elektronerna i skal: elektronfördelning
Maskinöversättning
Lär dig
I Bohrs modell kretsar elektronerna runt atomkärnan i banor. Varje bana kallas skal (eller energinivå). Skalen numreras från atomkärnan och utåt: skal 1 är det närmaste.
Varje skal rymmer ett största antal elektroner. För de 20 första atomerna gäller regeln 2–8–8–2: skal 1 rymmer 2 elektroner, skal 2 rymmer 8, skal 3 rymmer 8 och skal 4 rymmer 2. Elektronerna fyller först skalet närmast atomkärnan och går, när det är fullt, vidare till nästa.
Natrium: 11 elektroner fördelade 2–8–1. Yttersta skalet, i orange, har 1 Elektronfördelningen skrivs med antalet elektroner i varje skal. Natrium är 2–8–1, klor 2–8–7 och kalcium 2–8–8–2. Summan av talen är alltid det totala antalet elektroner, som i en neutral atom är lika med antalet protoner.
atom elektroner skal helium 2 2 kol 6 2–4 syre 8 2–6 neon 10 2–8 natrium 11 2–8–1 klor 17 2–8–7 argon 18 2–8–8 kalcium 20 2–8–8–2 Elektronfördelningen hos åtta atomer Elektronerna i det yttersta skalet kallas valenselektroner. Det är de som en atom förlorar, tar upp eller delar när den binds till en annan. Natrium har 1 valenselektron och klor 7.
Atomerna av helium (2), neon (2–8) och argon (2–8–8) har fullt yttersta skal. De är ädelgaserna, och de reagerar nästan inte. De andra atomerna strävar efter att få fullt yttersta skal, som en ädelgas, genom att förlora eller ta upp några få elektroner.
Så bildas joner. Natrium (2–8–1) förlorar 1 elektron och får 2–8, som neon: det är jonen Na⁺. Klor (2–8–7) tar upp 1 elektron och får 2–8–8, som argon: det är jonen Cl⁻. Det är lättare att förlora eller ta upp 1 elektron än 7.
Natrium förlorar elektronen i skal 3 och får skal 2 fullt Skalen är en del av en modell, inte ett foto av atomen. Det är en enkel modell som fungerar för de 20 första atomerna.
Lösta exempel
Exempel 1
Märta säljer salt, som innehåller natrium. En natriumatom har 11 elektroner. Hur fördelas de på skalen?
- Skal 1 rymmer 2 elektroner: det blir 11 − 2 = 9 kvar.
- Skal 2 rymmer 8: det blir 9 − 8 = 1 kvar.
- Den elektronen hamnar i skal 3.
Fördelningen är 2–8–1, och atomen har 1 valenselektron.
Se upp! Många sätter 8 elektroner i skal 1, eller fyller skal 3 före skal 2.
Exempel 2
Ella strör salt på brödet. Klor har 17 elektroner fördelade 2–8–7. Vilken jon bildar det lätt?
- Yttersta skalet rymmer 8 och har 7: det saknas 1.
- Det är lättare att ta upp 1 elektron än att förlora 7.
- Det tar upp 1 elektron och får 2–8–8, som argon: jonen är Cl⁻.
Det bildar jonen Cl⁻, med fullt yttersta skal.
Se upp! Många tror att klor förlorar 7 elektroner, fast det är mycket lättare att ta upp 1.
Exempel 3
Totte dricker mjölk, som innehåller kalcium. En kalciumatom har 20 elektroner fördelade 2–8–8–2. Hur många valenselektroner har den och vilken jon bildar den?
- Valenselektronerna är de i yttersta skalet, skal 4: det är 2.
- Det är lättare att förlora 2 elektroner än att ta upp 6.
- Den förlorar 2 och får 2–8–8: jonen är Ca²⁺.
Den har 2 valenselektroner och bildar jonen Ca²⁺.
Se upp! Många tror att valenselektronerna är de 8 i skal 3.
En utmaning att fundera på
Rita atomen magnesium (2–8–2) och atomen syre (2–6) med koncentriska cirklar. Hur många elektroner skulle magnesium behöva förlora och syre ta upp för att få fullt yttersta skal? Vilka joner bildar de?
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.