Periodiska egenskaper: atomens storlek, elektronegativitet och joniseringsenergi
Maskinöversättning
Lär dig
Atomernas egenskaper ändras regelbundet i periodiska systemet. Därför kallas de periodiska egenskaper. Vi ska titta på tre: atomens storlek, joniseringsenergin och elektronegativiteten.
Två saker förklarar nästan allt. När man går ned i en grupp har atomen ett skal till: dess yttre elektroner är längre från atomkärnan. När man går åt höger i en period är skalen desamma, men varje atom har en proton mer: atomkärnan drar till sig de yttre elektronerna kraftigare.
Atomens storlek är avståndet från atomkärnan till dess yttersta skal. Den ökar när man går ned i en grupp, på grund av det nya skalet, och minskar åt höger i en period, på grund av atomkärnans större dragningskraft.
Ungefärlig storlek hos atomerna: överst grupp 1; nederst period 3 Joniseringsenergin är den energi man måste tillföra en atom för att ta bort dess yttersta elektron och bilda en positiv jon. Ju längre från atomkärnan eller ju svagare dragen elektronen är, desto mindre kostar det. Därför minskar den när man går ned i en grupp och ökar åt höger i en period, med små undantag. Den är låg hos alkalimetallerna, som lätt avger sin elektron, och hög hos ädelgaserna, som inte avger den.
Joniseringsenergi: låg hos alkalimetallerna och hög hos ädelgaserna Elektronegativiteten mäter hur mycket en atom drar till sig elektroner när den är bunden till en annan atom. Den ökar åt höger i en period och minskar när man går ned i en grupp. Fluor är det mest elektronegativa; alkalimetallerna är de minst elektronegativa. Ädelgaserna, som nästan inte binder sig till andra atomer, får inget värde.
när man går ned i en grupp åt höger storlek ökar minskar joniseringsenergi minskar ökar elektronegativitet minskar ökar De tre tendenserna, utan ädelgaserna
Lösta exempel
Exempel 1
Totte jämför natrium och kalium, två alkalimetaller. Vilken är störst?
- Natrium står i period 3 och kalium i period 4.
- Kalium har ett skal till.
- Med ett skal till är dess yttre elektroner längre från atomkärnan.
Kalium är större än natrium.
Se upp! Här tror många att kalium är mindre eftersom det har fler protoner.
Exempel 2
Gunni vill veta från vilken det är svårast att ta bort en elektron, litium eller fluor, som båda står i period 2.
| 1 | 2 | 13 | 14 | 15 | 16 | 17 | 18 | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1 | H | He | ||||||
| 2 | Li | Be | B | C | N | O | F | Ne |
| 3 | Na | Mg | Al | Si | P | S | Cl | Ar |
- Fluor står längre åt höger i perioden: det har fler protoner och är mindre.
- Dess yttre elektron är närmare och dras starkare.
- Det krävs mer energi för att ta bort den.
Det är svårare att ta bort en elektron från fluor än från litium.
Se upp! Här tror många att man lätt tar bort en elektron från icke-metaller.
Exempel 3
Julia läser i tabellen över elektronegativitet att natrium har värdet 0,9 och klor 3,2. Vilken atom drar till sig elektroner mest?
| grundämne | elektronegativitet |
|---|---|
| Na | 0,9 |
| Cl | 3,2 |
- Jämför de två värdena: 3,2 är större än 0,9.
- Ett större värde är en större dragningskraft.
- Båda står i period 3, och klor står längre åt höger.
Klor drar till sig elektroner mer än natrium.
Se upp! Här tror många att metaller drar till sig elektroner mer än icke-metaller.
En utmaning att fundera på
Gör ett stapeldiagram över elektronegativiteten i period 2: Li 1,0; Be 1,6; B 2,0; C 2,5; N 3,0; O 3,4 och F 4,0. Gör ett till för period 3: Na 0,9; Mg 1,3; Al 1,6; Si 1,9; P 2,2; S 2,6 och Cl 3,2. Vad har de två diagrammen gemensamt? Vilket grundämne i varje drar till sig elektroner mest?
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.