Fasövergångar och partiklar: vad händer när man värmer och kyler
Maskinöversättning
Lär dig
Att värma är att tillföra energi till partiklarna. Har de mer energi rör de sig snabbare: partiklarna i ett fast ämne vibrerar kraftigare och partiklarna i en vätska eller en gas far fortare omkring. Att kyla är att ta bort energi från dem, och då blir rörelsen långsammare. Själva partiklarna förändras inte: de växer inte, de krymper inte och de smälter inte. Det som ändras är rörelsen och avståndet mellan dem.
Vid smältning blir ett fast ämne flytande. Partiklarna vibrerar så mycket att de lämnar sina fasta platser och börjar glida förbi varandra. Vid stelnande är det tvärtom: vätskan kyls ned, partiklarna saktar ner och ordnar sig på sina platser.
Smältning: isen blir vatten En vätska kan bli gas på två sätt. Vid avdunstning lämnar de snabbaste partiklarna vid ytan vätskan, vid vilken temperatur som helst. Vid kokning blir vätskan gas i hela sin volym, med bubblor. Det sker vid en bestämd temperatur: för vatten 100 °C vid havsytan.
avdunstning kokning var vid ytan i hela vätskan temperatur valfri en bestämd Avdunstning och kokning Vid kondensering kyls gasen ned, partiklarna saktar ner och kommer närmare varandra: gasen blir flytande. Vattenånga syns inte. Det lilla molnet som bildas över kastrullen består av små droppar flytande vatten.
Medan ett ämne byter tillstånd stiger inte dess temperatur, även om man fortsätter att värma. Varje ämne har sin smältpunkt: is smälter vid 0 °C och järn vid över 1500 °C. Vissa ämnen går från fast ämne till gas utan att bli flytande: det kallas sublimering.
Lösta exempel
Exempel 1
Ella lägger is i en kastrull och värmer den tills den blir vatten. Vad händer med partiklarna?
- De får energi och vibrerar snabbare.
- De vibrerar så mycket att de lämnar sina fasta platser och glider förbi varandra.
- Det är fortfarande samma vattenpartiklar, lika stora.
Det är smältning: partiklarna rör sig på ett annat sätt, men de själva förändras inte.
Se upp! Många tror att partiklarna smälter eller blir större.
Exempel 2
Ett blött plagg torkar i solen. Vattnet i en kastrull kokar vid 100 °C. Hur är de lika och hur skiljer de sig åt, om man tänker på partiklarna?
| avdunstning | kokning | |
|---|---|---|
| var | vid ytan | i hela vätskan |
| temperatur | valfri | en bestämd |
- I t-shirten lämnar de snabbaste partiklarna vid ytan vattnet, vid ungefär 20 °C.
- I kastrullen blir vattnet gas i hela vätskan, med bubblor, vid 100 °C.
- I båda fallen blir vätskan gas.
De är lika genom att vätskan blir gas. Avdunstning sker vid ytan och vid vilken temperatur som helst; kokning sker i hela vätskan och vid 100 °C.
Se upp! Många tror att avdunsta och koka är samma sak.
Exempel 3
I en verkstad värmer en vuxen en bit bly och en järnspik till 400 °C. Vilken av dem smälter?
| smälter vid | |
|---|---|
| is | 0 °C |
| bly | 327 °C |
| aluminium | 660 °C |
| järn | 1538 °C |
- Bly smälter vid 327 °C, och 400 °C är mer.
- Järn smälter vid över 1500 °C, och 400 °C är mindre.
- Varje ämne har sin smältpunkt.
Blyet smälter. Järnspiken förblir fast.
Se upp! Många tror att alla fasta ämnen smälter vid samma temperatur.
En utmaning att fundera på
Lägg tillsammans med en vuxen en isbit på en tallrik i solen och en annan i skuggan. Titta vilken som smälter först. Rita med små kulor hur isens partiklar rör sig före och efter smältningen, och berätta med dina egna ord.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Puntos de fusión y ebullición: gráficas de calentamiento y enfriamiento →