Variationsbredd (spridningsvidd) för en samling värden
Maskinöversättning
Lär dig
Gunni och Julia skriver upp hur många paket de levererar varje dag under 5 dagar. Gunni levererar 5, 5, 5, 5 och 5. Julia levererar 1, 3, 5, 7 och 9. Medelvärdet är 5 för båda, men deras värden liknar inte varandra: Julias värden ligger mycket längre ifrån varandra. Den här spridningen kallas spridning.
Samma medelvärde, olika spridning Det enklaste sättet att mäta spridningen är variationsbredden. Den är skillnaden mellan det största och det minsta värdet: variationsbredd = största värdet − minsta värdet.
Julias variationsbredd är 9 − 1 = 8 För att hitta den letar du upp det största och det minsta värdet och subtraherar dem. Du behöver inte sortera värdena. Om alla värden är lika stora, som Gunnis, är variationsbredden 5 − 5 = 0: då finns ingen spridning. Variationsbredden mäts i samma enhet som värdena. Med negativa värden är det största värdet det som ligger närmast 0, och att subtrahera ett negativt tal är samma sak som att addera: 5 − (−3) = 8.
Variationsbredden använder bara två värden, det minsta och det största. Därför ändras den mycket av ett extremvärde: om Julia en dag levererar 30 paket i stället för 9 går hennes variationsbredd från 8 till 29.
Med en dag på 30 paket är variationsbredden 30 − 1 = 29 Om du lägger till ett värde ändras variationsbredden bara när värdet är större än det största eller mindre än det minsta. Och om du känner till variationsbredden och det minsta värdet är det största värdet det minsta plus variationsbredden.
Två samlingar kan också ha samma variationsbredd och ändå vara fördelade på olika sätt. Därför tittar man på variationsbredden tillsammans med medelvärdet när man jämför: medelvärdet säger var mitten av värdena ligger och variationsbredden hur mycket de skiljer sig åt.
Lösta exempel
Exempel 1
Totte skriver upp hur många kilometer han cyklar under 6 dagar: 12, 7, 15, 9, 7 och 11. Vilken är variationsbredden?
- Leta upp det största värdet: det är 15.
- Leta upp det minsta värdet: det är 7.
- Subtrahera: 15 − 7 = 8.
Variationsbredden är 8 km.
Se upp! Här subtraherar många det första och det sista värdet, 12 − 11 = 1, eller svarar 15, som är det största värdet.
Exempel 2
Märta skriver upp storlekarna på de skor hon säljer: 3 par i storlek 34, 7 i 35, 5 i 36 och 2 i 38. Vilken är variationsbredden för storlekarna?
| Storlek | Par |
|---|---|
| 34 | 3 |
| 35 | 7 |
| 36 | 5 |
| 38 | 2 |
- Variationsbredden hittar man med värdena, det vill säga med storlekarna: 34, 35, 36 och 38.
- Den största storleken är 38 och den minsta är 34.
- Subtrahera: 38 − 34 = 4.
Variationsbredden är 4 storlekar.
Se upp! Här subtraherar många frekvenserna, 7 − 2 = 5, i stället för storlekarna.
Exempel 3
Ella säljer bröd under 5 dagar. Under vecka A säljer hon 18, 20, 22, 20 och 20 bröd; under vecka B säljer hon 5, 15, 20, 25 och 35. Båda veckorna har samma medelvärde. Under vilken vecka ligger värdena längre ifrån varandra?
- De två medelvärdena är 20: (18 + 20 + 22 + 20 + 20) : 5 = 20 och (5 + 15 + 20 + 25 + 35) : 5 = 20.
- Variationsbredden för vecka A är 22 − 18 = 4.
- Variationsbredden för vecka B är 35 − 5 = 30.
Vecka B: den har den största variationsbredden, 30, jämfört med 4.
Se upp! Här säger många att de är lika stora, eftersom båda medelvärdena är 20.
En utmaning att fundera på
Mät med ett måttband hur långa 6 personer hemma hos dig eller i din klass är. Räkna ut medelvärdet och variationsbredden. Lägg sedan till en person som är mycket lång eller mycket kort: vad ändras mest, medelvärdet eller variationsbredden?
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.