Logga in

← Alla avsnitt

Lagen om stora tal; stabilisering och fluktuation hos frekvenserna

Maskinöversättning

Runt 13 år · Brukar läras ut i ⁨åk 8⁩ · Gratis

Lär dig

  1. Julia kastar ett mynt många gånger. Varje visst antal kast skriver hon upp hur stor procentandel krona det är så här långt. 70 % är 70 av 100, alltså 7 av 10. Den relativa frekvensen ändras mycket i början: efter 10 kast är den 70 % och efter 20 kast 55 %. Vi säger att den fluktuerar.

    02550751001020501002005001000% kronaKast
    Julias procentandel krona: den går upp och ner i början och stannar nästan stilla på slutet
  2. Med fler kast blir ändringarna allt mindre och den relativa frekvensen håller sig nära ett visst värde. Vi säger att den stabiliseras. Här håller den sig nära 50 %, vilket är det förväntade för ett vanligt mynt. Lagen om stora tal säger att ju fler gånger vi upprepar ett försök, desto närmare sannolikheten kommer den relativa frekvensen.

    Men att stabiliseras är inte samma sak som att bli exakt: efter 1000 kast är Julia uppe i 52 %, inte precis 50 %. Dessutom är det procentandelen som närmar sig 50 %, inte antalet krona och klave. Skillnaden mellan dem kan växa, även om den är liten jämfört med antalet.

    KastKlaveKlaveSkillnad% krona
    1073470 %
    1005446854 %
    10005204804052 %
    Skillnaden mellan krona och klave växer, och procentandelen krona närmar sig 50 %
  3. Myntet har inget minne. Efter fem krona i rad är det sjätte kastet lika sannolikt krona som klave. En svit jämnas inte ut: den späds ut bland alla kast som kommer efter.

    Ett resultat som förvånar vid få kast kan vara normalt. Med 10 kast är 7 krona inte ovanligt. Med 1000 kast händer nästan aldrig 700 krona med ett vanligt mynt. Därför är den relativa frekvensen en mer tillförlitlig uppskattning av sannolikheten ju fler upprepningar man gör.

Lösta exempel

Exempel 1

Gunni gör samma försök med ett annat mynt. Här är hennes graf över procentandelen krona. Vad händer i början, och vilket värde stabiliseras den kring?

02550751001020501002005001000% kronaKast
  1. Efter 10 kast är den 30 % och efter 20 kast 40 %: i början ändras den mycket.
  2. Från och med 100 kast ändras den knappt: 47 %, 49 %, 49 % och 49 %.
  3. Den håller sig nära 50 %.

Den fluktuerar i början och stabiliseras nära 50 %.

Se upp! Här säger många att den når precis 50 %, men i grafen stannar den på 49 %.

Vanligt fel

Exempel 2

Totte kastar ett vanligt mynt och får 5 krona i rad. Han säger: ”Nu måste det bli klave, för att det ska jämnas ut”. Vad säger du till honom?

  1. Myntet har inget minne: varje kast är nytt.
  2. Krona och klave är fortfarande lika sannolika i det sjätte kastet.
  3. De 5 krona jämnas inte ut: de späds ut bland kasten som kommer, tills de väger väldigt lite.

I det sjätte kastet är krona och klave lika sannolika.

Se upp! Här tror många att det andra resultatet liksom är ”på tur” efter en svit.

Vanligt fel

Exempel 3

Gunni får 6 krona på 10 kast. Julia får 600 krona på 1000 kast, med ett annat vanligt mynt. Vem har större anledning att misstänka sitt mynt?

  1. 6 av 10 är bara en krona mer än de 5 förväntade: det händer ofta.
  2. På 1000 kast blir det nästan alltid mellan 450 och 550 krona: 600 sticker ut mycket.
  3. Båda har 60 %, men med 1000 kast är de 60 % mycket mindre troliga som en slump.

Julia har större anledning att misstänka sitt mynt.

Se upp! Här säger många att båda borde misstänka lika mycket, eftersom båda har 60 %.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Kasta ett mynt 40 gånger. Var 10:e kast skriver du upp procentandelen krona så här långt och ritar grafen. Jämför med en klasskamrats graf: vad är lika och vad skiljer? Vad tror du skulle hända om du kastade 1000 gånger?

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.