Logga in

← Alla avsnitt

Idéer om det gudomliga: en gud, många gudar eller ingen

Maskinöversättning

Runt 13 år · Brukar läras ut i ⁨åk 7⁩ · Gratis

Lär dig

  1. Människor tänker mycket olika om det gudomliga, alltså om det som anses heligt och höjt över det vanliga. Det finns ord för att ordna de här idéerna. De beskriver hur många gudomliga väsen en tradition erkänner: de säger inte vilken som har rätt eller vilken som är mer utvecklad. Monoteism är idén om ett enda gudomligt väsen. Den lärs ut av judendomen, med Shema (som betyder ”hör”: ”Hör, Israel, Herren är en”), av islam, med tawhid (motsatsen, shirk, är att ge Gud en partner), och av sikhismen, med ”Ik Onkar”. Enligt de flesta kyrkor gäller det också kristendomen: Gud är en, i tre personer, och det är inte tre gudar.

    idégudomliga väsenexempel
    monoteismettjudendom och islam
    polyteismfleraantikens greker
    verklighet i många formeren, i många formermånga hinduer
    det heliga utan skapareinga som skapar världenmånga buddister
    icketeismingahumanism
    Fem sätt att ordna idéerna om det gudomliga
  2. Polyteism är idén om flera gudomliga väsen, vart och ett med sitt område. Den fanns hos antikens folk, som greker, romare, egyptier och vikingatidens skandinaver. Spår finns kvar i språket: spanskans ”jueves” kommer från latinets ”Jupiters dag”, och svenskans torsdag betyder ”Thors dag”.

    Vissa traditioner passar inte in under de här två orden. Många hinduer talar om Brahman, en yttersta verklighet som finns i allt och som visar sig i många former. Vissa dyrkar framför allt en av dem (vishnuiterna Vishnu, shaktiterna Gudinnan); smartismen godtar flera. Forskare diskuterar om man ska kalla detta monoteism eller polyteism, och många hinduer använder inget av orden. Brahman är inte Brahma, en gestalt i berättelserna, och inte en brahmin, en person ur prästgruppen. För många buddister är det heliga vägen till lidandets slut, nirvana, där begär, hat och okunnighet slocknar: buddismen lär inte ut någon skapargud. Den talar om himmelska väsen, men även de finns inom kretsloppet av återfödelser.

    Icketeism samlar de människor som inte tror på något gudomligt väsen: humanister, personer som anser att man inte kan veta och personer som inte vill sätta någon etikett på sig. Deras exakta benämningar tas upp i ett annat tema. ”Utan religion” är inte detsamma som icketeism: en del människor utan religion tror på en kraft eller på att livet har en mening. För att tala om vilken som helst av de här idéerna räcker fyra steg: se vems idén är, titta på om den handlar om väsen eller om en verklighet, räkna väsendena om det finns några och skriva meningen med ”tror att”.

    vemsidén ärväsen ellerprinciphur mångaväsentillskrivenmening
    Fyra steg

Lösta exempel

Exempel 1

Julia hör att kristna är monoteister och också att de tror på ”Fadern, Sonen och den heliga anden”. Hon frågar Olle om det inte är tre gudar.

  1. Enligt de flesta kyrkor finns det bara en Gud.
  2. Den enda Guden är treenigheten: tre personer.
  3. Därför beskrivs kristendomen som monoteistisk.

En enda Gud i tre personer: det är inte tre gudar.

Se upp! Många räknar personerna som om de vore olika gudomliga väsen.

Vanligt fel

Exempel 2

Totte ser ett tempel med många bilder och frågar Arjun om hinduer då är polyteister. Arjun berättar vad många hinduer säger.

idégudomliga väsenexempel
monoteismettjudendom och islam
polyteismfleraantikens greker
verklighet i många formeren, i många formermånga hinduer
det heliga utan skapareinga som skapar världenmånga buddister
icketeismingahumanism
  1. Många hinduer talar om Brahman, en verklighet som finns i allt.
  2. Den verkligheten visar sig i många former.
  3. Forskare diskuterar vilket ord man ska använda, och många hinduer använder inget av dem.

Det går inte att lösa med ett enda ord.

Se upp! Många klassar idén med ett ord utan att säga vems den är.

Vanligt fel

Exempel 3

Gunni läser om en tradition i en saga: dess medlemmar erkänner sju gudomliga väsen, ett för varje veckodag. Vad kallar han den?

vemsidén ärväsen ellerprinciphur mångaväsentillskrivenmening
  1. Först tittar man på vems idén är: en tradition ur sagan.
  2. Sedan räknar man de gudomliga väsendena: sju.
  3. Flera gudomliga väsen är polyteism.

Det är en polyteistisk idé; det är en saga och syftar inte på någon verklig tradition.

Se upp! Många använder ”monoteism” för att traditionen bara har en lista.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Välj en tradition i tabellen och skriv tre meningar: en om hur många gudomliga väsen den erkänner, en som säger vems idén är (”För många …”, ”Enligt …”) och en som förklarar varför ett enda ord inte räcker för att beskriva alla människor i traditionen. Säg inte vilken av idéerna du tycker är bäst.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.

Nästa avsnitt: Religion och livsåskådning som källa till mening, gemenskap och identitet →