Logga in

← Alla avsnitt

Livsåskådningar och naturen: hur folk och religioner ser på relationen till naturen

Maskinöversättning

Runt 14 år · Brukar läras ut i ⁨åk 9⁩ · Gratis

Lär dig

  1. En livsåskådning är sättet att se på världen och på människans plats i den. Varje folk och varje religion har sin. Var och en berättas med samma faktablad och två försiktighetsregler. Första: man tillskriver med ”enligt…” eller ”många…”. Andra: det en tradition lär ut och det dess medlemmar gör är olika saker. Att höra till ett folk eller en religion gör ingen till miljövän, och faktabladet rangordnar inte traditionerna.

    traditionnyckelordgrundtanke
    judendombal tashchitförstör inte i onödan
    kristendomförvaltarskapskapelsens förvaltare
    islamkhalifaansvar för jorden
    hinduismahimsaskada ingen levande varelse
    buddismömsesidigt beroendeallt beror på annat
    samernasieidirespekt för marken och vattnet
    humanism och vetenskapekologiliv och omgivning hör ihop
    Samma faktablad för varje tradition
  2. Inom judendomen berättar Genesis att människorna fick trädgården för att odla den och vårda den. Regeln bal tashchit, ”förstör inte”, bygger på Deuteronomium, som förbjuder att man fäller fruktträd vid en belägring. Man firar Tu Bishvat, trädens högtid. Många kristna talar om förvaltarskap: människorna skulle vara skapelsens förvaltare. Encyklikan Laudato si' från 2015 uppmanar oss att vårda vårt ”gemensamma hem”. Den ortodoxa kyrkan sedan 1989 och den katolska sedan 2015 ägnar den 1 september åt att be för skapelsen. Inom islam är människorna enligt Koranen (2:30) khalifa, ansvariga för jorden. Koranen (7:31) uppmanar oss att äta och dricka utan att slösa. Det finns skyddade områden som kallas hima.

    Många hinduer utövar ahimsa, att inte skada någon levande varelse, och är därför vegetarianer. Ganges är en helig flod. Atharvaveda kallar jorden människornas moder. För många buddister beror allt på orsaker och villkor: det kallas ömsesidigt beroende. Den första av de fem förhållningsreglerna ber oss att inte skada levande varelser. Under regntidens retreat reser många munkar inte, enligt traditionen för att inte trampa på små varelser. Samerna, ett urfolk i Sápmi, i norra Ryssland, Finland, Sverige och Norge, visade enligt forskare särskild respekt för marken och vattnet. En sieidi är en helig plats, till exempel en sten, och renskötseln lever kvar. Det gamla skrevs framför allt ner av kristna präster och kompletteras med det som samerna själva berättar.

    Humanismen och vetenskapen ger skäl utan att hänvisa till det heliga. Ekologi, ett ord som Ernst Haeckel föreslog 1866, studerar hur levande varelser förhåller sig till sin omgivning. Stockholmsdeklarationen från 1972 talar om ett ansvar gentemot nuvarande och kommande generationer. Brundtlandrapporten från 1987 definierar hållbar utveckling. Traditionerna är överens om att det är viktigt att vårda naturen, men av olika skäl.

    1860188019001920194019601980200020201866Haeckel1972Stockholm1989ortodox bönedag2015Laudato si'
    Fyra årtal

Lösta exempel

Exempel 1

Julia ser fem kort på en utställning: ”khalifa”, ”ahimsa”, ”sieidi”, ”ömsesidigt beroende” och ”bal tashchit”. Vilken tradition på faktabladet hör vart och ett till?

traditionnyckelordgrundtanke
judendombal tashchitförstör inte i onödan
islamkhalifaansvar för jorden
hinduismahimsaskada ingen levande varelse
buddismömsesidigt beroendeallt beror på annat
samernasieidirespekt för marken och vattnet
  1. Khalifa är ett ord från islam; ahimsa, från hinduismen; sieidi, från samerna.
  2. Ömsesidigt beroende är en idé inom buddismen; bal tashchit, inom judendomen.
  3. Varje ord kommer från ett faktablad och används inte för att rangordna traditionerna.

Islam, hinduism, samerna, buddism och judendom, i den ordningen.

Se upp! Många tror att ett nyckelord sammanfattar allt som människor i en tradition tycker.

Vanligt fel

Exempel 2

Totte säger: ”Urfolk är miljövänner till sin natur.” Läraren föreslår att han tittar på meningen med de två försiktighetsreglerna.

blanda inte ihopexempel
det som lärs uttexter och nyckelord
det man görmänniskor och länder
det man tyckervarje person
  1. Meningen tillskriver ingenting: den talar om alla urfolk som om de hade samma idé.
  2. Dessutom blandar den ihop det en livsåskådning lär ut med det människor gör.
  3. En bättre mening vore: ”Enligt samerna förtjänar marken och vattnet respekt”.

Meningen generaliserar; man måste tillskriva och inte blanda ihop lära och beteende.

Se upp! Många tror att det att höra till ett folk redan innebär en bestämd inställning till naturen.

Vanligt fel

Exempel 3

Gunni förbereder en presentation om en livsåskådning och tvekar mellan två inledningar: ”Alla vet att buddister…” och ”Enligt många buddister…”. Vilken berättar med respekt?

  1. Den första presenterar en trosuppfattning som ett faktum som alla vet.
  2. Den andra tillskriver den dem som har den, med ”många”.
  3. För varje faktablad söker man först källan i själva traditionen.

Den andra inledningen berättar med respekt.

Se upp! Många tror att det att tillskriva med ”enligt…” tar bort styrka från det man berättar.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Välj en tradition från faktabladet och skriv en mening som börjar med ”Enligt…” eller ”Många…” med dess nyckelord. Skriv sedan en annan mening om vad dess medlemmar skulle kunna göra, utan att säga vad alla gör. Be en vuxen om hjälp att hitta en källa från den traditionen och skriv ner var den kommer ifrån.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.

Nästa avsnitt: Djurens rättigheter och djuretik →