Dygdetik och sinnelagsetik
Maskinöversättning
Lär dig
Dygdetiken frågar inte först vilken handling som är rätt, utan vilken sorts person jag vill vara. Den lades fram av Aristoteles (384–322 före vår tideräkning, f.Kr.) i hans Nikomachiska etiken. För honom är en dygd en god vana hos karaktären som man förvärvar genom övning: man blir rättvis av att öva rättvisa, ungefär som man lär sig ett instrument genom att spela på det. En enstaka god handling är ännu ingen dygd. För att analysera ett fall med dygderna namnger jag dygden som står på spel, söker dess brist och dess överdrift, tänker på vad en klok person skulle göra och bestämmer mig genom att förklara mitt skäl.
Aristoteles hävdade att varje dygd ligger mellan två ytterligheter, en brist och en överdrift. Modet ligger mellan feghet och dumdristighet; generositeten mellan snålhet och slöseri. Den medelvägen är inte en fast punkt som är lika för alla: den beror på situationen och bedöms av en klok person.
dygd brist överdrift mod feghet dumdristighet generositet snålhet slöseri Två dygder och deras ytterligheter Sinnelagsetiken hävdar att en handling är värd det som personen har för avsikt när hon gör den. Kant, som levde senare, är dess mest kända exempel med sin idé om den goda viljan. Enligt den idén gör den som hjälper med god avsikt något gott även om det går dåligt; men skadan finns kvar och måste gottgöras, som man såg med det som görs av misstag. En annan svårighet är att en annan persons avsikt inte syns: det är svårt att ta reda på vad någon hade för avsikt.
modell fråga ser på… konsekvensetiken vad blir resultatet? resultatet pliktetik vilken princip följer jag? principen dygder vem vill jag vara? karaktären avsikten vad har jag för avsikt? avsikten Fyra frågor Med det här temat finns det fyra etiska frågor man kan använda: vad blir resultatet (konsekvenser), vilken princip följer jag (plikt), vem vill jag vara (dygder) och vad har jag för avsikt (sinnelag). Aristoteles levde många århundraden före Kant (1785), Bentham (1789; tryckt 1780) och Mill (1861, i artiklar; bok 1863). Mot dygderna invänds att de inte ger en exakt regel för varje fall; mot avsikten, att en god avsikt inte förhindrar skada. Var och en har också en fördel.
dygder avsikten argument för ser på hela personen erkänner ansträngningen kritik mot den ger ingen exakt regel förhindrar inte skada För och emot
Lösta exempel
Exempel 1
Totte är rädd för att tala inför klassen, men vill berätta en idé. Var finns modet, mellan vilka ytterligheter?
| dygd | brist | överdrift |
|---|---|---|
| mod | feghet | ? |
| generositet | snålhet | slöseri |
- Bristen är fegheten: att aldrig tala av rädsla.
- Överdriften är dumdristigheten: att kasta sig ut utan att förbereda något.
- Modet ligger i medelvägen: att tala trots rädslan, men efter att ha förberett sig.
Modet ligger mellan feghet och dumdristighet.
Se upp! Många tror att medelvägen är att inte göra något eller att göra hälften.
Exempel 2
Julia ville hjälpa Märta att ställa i ordning lagret, men tappade av misstag en ask med pennor. Vad ser sinnelagsetiken och de andra idéerna?
- Hennes avsikt var god: hon ville hjälpa till.
- Skadan finns kvar: pennorna är trasiga.
- En god avsikt tar inte bort skadan; Julia tar hand om det och gör det bra igen.
Avsikten var god, men skadan måste gottgöras.
Se upp! Många tror att det inte finns något mer att göra om avsikten är god.
Exempel 3
Gunni säger att han ska lämna tillbaka en lånad bok ”för att jag är en hederlig person”. Vilken fråga använder han?
| modell | fråga | ser på… |
|---|---|---|
| konsekvensetiken | vad blir resultatet? | resultatet |
| pliktetik | vilken princip följer jag? | principen |
| dygder | ? | karaktären |
| avsikten | vad har jag för avsikt? | avsikten |
- Hon talar varken om resultatet eller om en princip.
- Hon talar om vilken sorts person hon vill vara.
- Frågan är ”vem vill jag vara?”: dygdetiken.
Hon använder dygdetikens fråga.
Se upp! Många blandar ihop den frågan med pliktens.
En utmaning att fundera på
Välj en dygd, som generositet eller mod, och skriv vad dess brist och dess överdrift skulle vara i en situation i din skola. Skriv sedan vilken fråga var och en av de fyra etikerna skulle ställa inför den situationen, utan att avgöra vilken som är bäst.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Analysera ett dilemma med de tre etiska modellerna →