Hinduismens centrala idéer: Brahman, atman, dharma, moksha och kastsystemet
Maskinöversättning
Lär dig
Många hinduer tror att det finns en yttersta verklighet, Brahman, som finns i allt och är universums ursprung. I varje levande varelse finns ett djupare jag, atman. Vissa skolor, som advaita, lär att atman och Brahman är detsamma; andra att de är olika men förenade. Man ska inte blanda ihop Brahman med Brahma, en gud i berättelserna, eller med en brahmin, en person i prästgruppen.
Dharma är världens ordning, det rätta handlandet och varje människas plikter. Många hinduer talar om gemensamma plikter, som att inte skada och att tala sanning, och om andra som beror på situationen: en elev och en sjuksköterska har inte samma. Traditionen talar om livets fyra mål. För att nå moksha, befrielsen från återfödelsernas kretslopp, beskrivs flera vägar: kunskapens, hängivenhetens (en kärleksfull överlåtelse åt det gudomliga) och handlingens, att handla utan att fästa sig vid resultatet. Många hinduer lägger till meditation.
mål vad det är dharma rätt handlande och plikter artha medel för ett gott liv kama njutning, kärlek moksha befrielse från kretsloppet Livets fyra mål Tre vägar till moksha Människor ordnas efter födelse på två sätt. Varna är ett schema med fyra grupper. Jati är något annat: det är tusentals lokala grupper som man föds in i, knutna till ett yrke och till seden att gifta sig inom gruppen. Till skillnad från en samhällsklass, som kan förändras, ärvs jati vid födseln. Många människor stod utanför de fyra varnagrupperna och fick lida av hård diskriminering under århundraden; i dag kallar sig många daliter.
varna traditionell uppgift brahminer präster och lärare kshatriyer härskare och krigare vaishyer handlare och jordbrukare shudror tjänare De fyra varnagrupperna En hymn i Rigveda berättar att de fyra grupperna kom ur kroppen av Purusha, en urvarelse: brahminerna ur munnen, kshatriyerna ur armarna, vaishyerna ur låren och shudrorna ur fötterna. Det diskuteras hur det ska tolkas. En del har använt idén om tidigare liv för att förklara varför vissa föds med färre rättigheter; många hinduer och reformatörer har avvisat det, som dalitledaren B. R. Ambedkar, som deltog i utformningen av konstitutionen. Inför ett sådant påstående bör man fråga vem som säger det och varför.
Enligt Indiens konstitution, som gäller sedan 1950, är det förbjudet att diskriminera någon på grund av kast (artikel 15), och ”oberörbarheten”, som behandlade vissa människor som orena, avskaffades (artikel 17). Trots det visar undersökningar att uppdelningen efter kast fortfarande är vanlig. I folkräkningen 2011 fördes 16,6 % av befolkningen upp som ”registrerade kaster”, grupper som tidigare diskriminerats.
Lösta exempel
Exempel 1
Gunni läser att det i Indien finns ”fyra kaster” och berättar det för Olle. Vad förklarar Olle?
| varna | jati | |
|---|---|---|
| hur många | fyra | tusentals |
| vad det är | allmänt schema | lokal grupp |
- Varna är ett schema med fyra grupper: brahminer, kshatriyer, vaishyer och shudror.
- Jati är tusentals lokala grupper som man föds in i, knutna till ett yrke.
- Det är två olika saker, och därför är ”fyra kaster” ingen exakt beskrivning.
Varna är fyra grupper; jati är tusentals.
Se upp! Här blandar många ihop varna och jati.
Exempel 2
Julia frågar Arjun om dharma är detsamma för alla människor. Vad berättar han?
- Många hinduer förstår dharma som det rätta handlandet och varje människas plikter.
- Det finns gemensamma plikter, som att inte skada och att tala sanning.
- Andra beror på situationen: en elev studerar och en sjuksköterska vårdar.
Dharma omfattar gemensamma plikter och andra som beror på situationen.
Se upp! Här tror många att dharma är en enda fast regel.
Exempel 3
Totte hittar en påhittad text som förklarar ojämlikheten med varje människas tidigare liv. Olle föreslår hur den kan analyseras.
En påhittad text
Vissa personer skriver: ”Man föds på den plats som motsvarar vad man gjorde i sina tidigare liv. Därför är ojämlikhet naturlig.”
- Vissa personer har använt den idén för att förklara ojämlikhet.
- För att analysera en sådan text frågar man vem som säger det och varför.
- Många hinduer och reformatörer avvisar det, och enligt konstitutionen från 1950 får ingen diskrimineras på grund av kast.
Man måste fråga vem som säger det och varför.
Se upp! Här tror många att hinduer tycker likadant.
En utmaning att fundera på
Leta upp texten i artiklarna 15 och 17 i Indiens konstitution och skriv med egna ord vad var och en förbjuder. Tänk sedan efter: en lag kan förbjuda en diskriminering och ändå kan den fortsätta förekomma. Vad behövs, utöver lagen, för att diskrimineringen ska minska? Jämför dina idéer med någon annans.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Hinduismens inriktningar: vishnuism, shivaism, shaktism och smartism →