Logga in

← Alla avsnitt

Fornnordisk religion: gudar, riter och kultplatser

Maskinöversättning

Runt 10 år · Brukar läras ut i ⁨åk 4⁩ · Gratis

Lär dig

  1. Den fornnordiska religionen var den som många människor i Skandinavien följde innan kristendomen spreds, och den är mest dokumenterad under vikingatiden, ungefär åren 800–1050. Den lämnade inga heliga skrifter. Vi känner till den genom arkeologin (gravar, föremål, platser) och genom texter som skrevs senare, nästan alltid av kristna. Därför läser man de texterna med försiktighet, jämför dem med arkeologin och tillskriver varje uppgift sin källa.

    typ av källaett exempel
    arkeologingravar och föremål
    en text av en kristenAdam av Bremen, omkring 1075
    en isländsk text1200-talet
    Två slags källor
  2. Källorna talar om två grupper av gudar: asarna, bland dem Oden, Tor och Tyr, och vanerna, bland dem Njord, Frej och Freja. Här ser vi bara deras namn; berättelserna om dem hör till ett annat tema.

    Den centrala riten var blot: en offergåva till gudarna, mest av djur, följd av en gemensam festmåltid. Enligt forskare var det ett utbyte: man gav för att få något tillbaka, till exempel ett gott år och fred.

    Blot firades på naturliga platser, som skogar, stenar och vattenkällor, och i stora hallar. Knappt några säkra tempel har hittats. Många ortnamn i Sverige innehåller gudanamn, som Odensala och Torsåker.

    Den mest kända platsen är Gamla Uppsala. Omkring 1075 skrev Adam av Bremen, en tysk kristen, att det fanns ett tempel täckt med guld där och att människorna samlades vart nionde år. Han skrev utifrån vad andra hade berättat för honom, och forskare diskuterar hur mycket som stämmer: arkeologin har inte bevisat var templet låg. Däremot finns det tre stora kungshögar som är ungefär 1500 år gamla.

    Man begravde eller brände de döda. Det finns gravhögar och båtgravar, med föremål som forskare tolkar som sådant som skulle följa personen. Kristendomen kom gradvis: år 1164 inrättades Sveriges första ärkestift i Uppsala.

    Vikingatiden7008009001000110012001075Adam av Bremen1164ärkestiftet i Uppsala
    Årtal i den här historien

Lösta exempel

Exempel 1

Gunni tittar i en svensk kalender och ser onsdag, torsdag och tisdag. Olle berättar att det är dagar som har fått sina namn efter nordiska gudar: Tyr, Oden och Tor. Efter vilken gud har onsdag fått sitt namn?

veckodaguppkallad efter
tisdagTyr
onsdagOden
torsdagTor
  1. Man letar upp onsdag i kalendern.
  2. Onsdag betyder ”Odens dag”.
  3. Det är Oden.

Det är Oden.

Se upp! Många tror att torsdag är uppkallad efter Oden.

Vanligt fel

Exempel 2

Julia och Olle lägger in vikingatiden (omkring 800–1050), Adam av Bremens text (omkring 1075) och ärkestiftet i Uppsala (1164) på en tidslinje. Hur många år gick det från Adams text till ärkestiftet?

Vikingatiden7008009001000110012001075Adam av Bremen1164ärkestiftet i Uppsala
  1. Man drar det tidigare året från det senare.
  2. 1164 − 1075 = 89.
  3. Det gick 89 år.

Det gick 89 år.

Se upp! Många räknar fel och säger 99.

Vanligt fel

Exempel 3

Totte läser att man under det tjugonde århundradet grävde ut båtgravar med föremål i Valsgärde nära Uppsala, och frågar om det bevisar vad de begravda människorna trodde. Olle förklarar skillnaden mellan det man hittar och det man tolkar.

gravhögbåt
  1. Det man hittar är föremålen och graven.
  2. Det man tänker om dem är forskarnas tolkning.
  3. En tolkning tillskrivs dem som föreslår den.

Föremålen hittar man; deras betydelse tolkar man.

Se upp! Många tror att ett föremål i en grav bevisar en trosuppfattning.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Titta, med hjälp av en vuxen, i en svensk kalender och skriv av veckodagarna. Ta reda på vilka gudar som har gett namn åt tre av dem och skriv två meningar som börjar med ”Enligt de nordiska källorna …” eller ”Forskarna tror att …”.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.