Svenska kyrkan: historia och roll i dag
Maskinöversättning
Lär dig
Svenska kyrkan är en kristen kyrka med luthersk tradition, det vill säga att den följer läran från Martin Luther, en tysk reformator på femtonhundratalet. Lagen som reglerar kyrkan, från 1998, kallar den en folkkyrka: en kyrka som är öppen för hela folket, har en demokratisk organisation och finns i hela landet.
Uppsala ärkestift bildades 1164. År 1527 gick kyrkans egendomar över till kronan vid riksdagen i Västerås: så började reformationen i Sverige, som du får läsa om i historia. År 1593 slog Uppsala möte fast att landet var lutherskt.
Fem händelser Under århundraden var kyrkan en statskyrka, alltså knuten till staten genom lagar. Den var det till och med den 31 december 1999, och från och med den 1 januari 2000 är den ett trossamfund bland andra. Sedan 1960 vigs även kvinnor till präster.
I dag är kyrkan indelad i församlingar över hela landet, 13 stift med varsin biskop och ett nationellt beslutande organ, kyrkomötet. Medlemmarna väljer sina företrädare i kyrkovalet vart fjärde år och får rösta från 16 års ålder.
nivå vad det är församling församlingen stift stiftet, med en biskop kyrkomötet nationellt beslutande organ Tre nivåer Kyrkan sköter de allmänna begravningsplatserna i nästan hela landet, för människor med vilken religion som helst eller ingen alls.
avgift vem betalar den används till kyrkoavgift medlemmarna kyrkans verksamhet begravningsavgift alla som har inkomst begravningar och kyrkogårdar Två avgifter Antalet medlemmar ändras varje år. Enligt kyrkan själv var 52,8 % av befolkningen medlemmar i slutet av 2022. Att vara medlem säger vilken gemenskap man hör till, inte hur mycket man tror eller utövar. Sedan 1996 föds ingen som medlem: föräldrarna väljer om barnet ska bli medlem.
Lösta exempel
Exempel 1
Gunni tittar på tidslinjen och undrar hur många år det gick mellan riksdagen i Västerås och Uppsala möte.
- Riksdagen i Västerås hölls 1527.
- Uppsala möte hölls 1593.
- Man subtraherar: 1593 − 1527 = 66.
Det gick 66 år.
Se upp! Många subtraherar tvärtom eller tar årtalet för en annan händelse.
Exempel 2
Totte frågar Olle om den som inte är medlem i kyrkan betalar något för kyrkogårdarna.
| avgift | vem betalar den | används till |
|---|---|---|
| kyrkoavgift | medlemmarna | kyrkans verksamhet |
| begravningsavgift | alla som har inkomst | begravningar och kyrkogårdar |
- Kyrkoavgiften betalar bara medlemmarna.
- Begravningsavgiften betalar alla som har inkomst, vare sig de är medlemmar eller inte.
- Med den betalas begravningar och kyrkogårdar för alla.
Man betalar begravningsavgiften, inte kyrkoavgiften.
Se upp! Många tror att samma personer betalar båda avgifterna.
Exempel 3
Julia läser tabellen över medlemmar och räknar ut hur många procentenheter andelen sjönk mellan 1972 och 2022. Greta, född 1948, berättar att nästan hela befolkningen stod som medlemmar 1972.
| år | medlemmar, % av befolkningen |
|---|---|
| 1972 | 95,2 % |
| 2000 | 82,9 % |
| 2022 | 52,8 % |
- År 1972 var det 95,2 % och år 2022 var det 52,8 %.
- Man subtraherar: 95,2 − 52,8 = 42,4.
- Det är procentenheter, inte personer.
Andelen sjönk med 42,4 procentenheter.
Se upp! Många blandar ihop procentenheterna med antalet personer.
En utmaning att fundera på
Gå, med hjälp av en vuxen, in på Svenska kyrkans webbplats och hitta församlingen i ditt område. Skriv upp vilket stift den tillhör och skriv två saker som den gör förutom gudstjänst. Börja varje mening med ”Enligt Svenska kyrkans webbplats …”.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.