Spanien, en social och demokratisk rättsstat
Maskinöversättning
Lär dig
Artikel 1, punkt 1, i den spanska konstitutionen från 1978, landets högsta norm, säger att Spanien konstitueras som en social och demokratisk rättsstat. Där står också att rättsordningens högsta värden är frihet, rättvisa, jämlikhet och politisk pluralism. Vart och ett av de tre orden har sitt eget innehåll. Konstitutionen är den högsta normen: alla andra regler måste följa den, i denna ordning: lagarna från Cortes (Spaniens parlament), regeringens dekret och kommunernas föreskrifter.
De tre orden i artikel 1, punkt 1 Rättsstat: ingen står över lagen. Enligt artikel 9, punkt 1, är både medborgarna och den offentliga makten (Cortes, regeringen, domarna och förvaltningen) bundna av konstitutionen och övriga regler. Artikel 9, punkt 3, garanterar legalitetsprincipen, normhierarkin, att reglerna offentliggörs, förbudet mot retroaktiva regler som straffar eller inskränker rättigheter (de gäller bara händelser efter att de har trätt i kraft), rättssäkerheten, ansvarsskyldigheten och förbudet mot godtycke. Dessutom är domarna oberoende, oavsättliga och ansvariga, och de är bara bundna av lagen (art. 117, punkt 1).
Demokratisk stat: den nationella suveräniteten ligger hos det spanska folket, från vilket statens makt utgår (art. 1, punkt 2). Medborgarna deltar i offentliga angelägenheter direkt eller genom representanter som väljs i regelbundna val med allmän rösträtt (art. 23, punkt 1).
Social stat: det räcker inte att skydda friheterna på pappret. Artikel 9, punkt 2, ålägger den offentliga makten att främja villkor så att friheten och jämlikheten blir verkliga och effektiva, att undanröja hinder som står i vägen och att underlätta allas deltagande i det politiska, ekonomiska, kulturella och sociala livet. Därför finns uppdrag som att upprätthålla ett offentligt socialförsäkringssystem (art. 41) och att organisera folkhälsan (art. 43).
högsta värde en artikel där det syns frihet art. 16: tro och åskådning rättvisa art. 117: oberoende domare jämlikhet art. 14: ingen diskriminering politisk pluralism art. 6: partierna De fyra högsta värdena och var de syns De högsta värdena är grunden för hela rättsordningen. Jämlikheten syns i artikel 14: spanjorerna är lika inför lagen, utan diskriminering på grund av börd, ras, kön, religion, åsikt eller någon annan omständighet. Den politiska pluralismen, som betyder att olika åsikter och partier lever sida vid sida i samhället, syns i artikel 6: partierna ger uttryck för den. Om du just har kommit till Spanien är detta grunden för alla andra regler.
Lösta exempel
Exempel 1
Julia läser en påhittad nyhet: kommunen på en påhittad plats har gett en kvinna i kommunen böter för att hon bar en gul hatt, fast ingen lag förbjuder det. Får kommunen göra så?
En påhittad nyhet
Kommunen på en påhittad plats har gett en kvinna i kommunen böter för att hon bar en gul hatt på gatan, fast ingen lag förbjuder det.
- Den offentliga makten, till exempel en kommun, är bunden av lagen (art. 9, punkt 1).
- Böter kräver en regel i förväg som förbjuder handlingen: det är legalitetsprincipen (art. 9, punkt 3).
- Utan en sådan regel vore böterna godtyckliga.
Nej: utan en lag som förbjuder det vore böterna godtyckliga.
Se upp! Här tror många att en myndighet kan bestämma vad den vill inom sitt område.
Exempel 2
Olle delar ut tre påhittade situationer och ber eleverna koppla var och en till ett ord i artikel 1, punkt 1: social, demokratisk eller rättsstat.
Tre påhittade situationer
- A: en invånare väljer sina representanter i ett val.
- B: en man utan arbete får en offentlig ersättning.
- C: en domare avgör ett mål genom att tillämpa lagen.
- A är demokratisk: medborgarna väljer sina representanter.
- B är social: artikel 41 föreskriver ett offentligt socialförsäkringssystem, framför allt vid arbetslöshet.
- C hör till rättsstaten: domarna tillämpar lagen och är oberoende.
A, demokratisk; B, social; C, rättsstat.
Se upp! Här kopplar många ihop det sociala med lagen, eftersom de tror att en ersättning bara är en rättslig formalitet.
Exempel 3
Totte undrar hur många år det har gått mellan 1978, året då konstitutionen antogs, och 2026.
- Man drar ifrån åren: 2026 − 1978.
- 2026 − 1978 = 48.
Det har gått 48 år.
Se upp! Här lägger många ihop de två årtalen i stället för att dra ifrån.
En utmaning att fundera på
Ta hjälp av en vuxen och sök upp artikel 1 i konstitutionen på boe.es. Skriv med egna ord vad det betyder att en stat är social och ge ett exempel på en offentlig service som du känner till.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.