Logga in

← Alla avsnitt

Identitet och socialisation: så formas vi mellan familjen, skolan och kompisarna

Maskinöversättning

Runt 13 år · Brukar läras ut i ⁨åk 7⁩ · Gratis

Lär dig

  1. Ingen föds med kunskap om hur man hälsar, vad som är gott uppförande eller vad det innebär att vara en bra kompis. Det lär man sig genom att leva tillsammans med andra människor. Den process där en person tar till sig språket, reglerna, värderingarna och sedvänjorna i de grupper hon lever i kallas socialisation.

    Sociologerna Peter Berger och Thomas Luckmann (1966) skilde mellan två steg. Primär socialisation sker de första åren, i den tidiga barndomen, tillsammans med de personer som tar hand om barnet, oavsett hur familjen ser ut: där lär man sig sitt första språk och de grundläggande reglerna, med mycket värme. Sekundär socialisation kommer senare och tar aldrig slut: den sker när man kommer in i större och mer formella grupper, som skolan, ett lag, en förening eller ett arbete.

     primärsekundär
    närde första årensenare och hela livet
    med vemomsorgspersonerstörre grupper
    vad man lär sigspråk och grundläggande reglergruppens egna regler
    De två stegen
  2. De personer och grupper som för vidare regler kallas socialisationsagenter: familjen, skolan, kamratgruppen (människor i din egen ålder som du umgås med), medierna och sociala medier, föreningar och, senare, arbetet. Varje agent har sina egna regler: hemma säger man till när man kommer hem, i ett lag kommer man i god tid före träningen och i klassrummet räcker man upp handen för att få prata. Kamratgruppen sprider klädstilar och sätt att prata bland jämnåriga; medierna och sociala medier sprider trender, ord och sätt att bete sig.

    Identiteten är den bild vi har av vilka vi är, och den formas i mötet med andra. Sociologen Charles Horton Cooley (1902) kallade den ”spegeljaget”: vi bildar oss en uppfattning om oss själva genom att föreställa oss hur andra ser oss, och den bilden kan stämma eller inte. En del av identiteten är given (födelseår och födelseort, det språk man lär sig först), en annan del väljer man (intressen, vänskapsrelationer, utbildning) och mycket är en blandning: en familjetradition är given, men var och en bestämmer hur den vill leva den.

    givetblandningväljs
    födelseåren familjetraditionett intresse
    modersmålhur man firar en högtidutbildningen
    födelseorthemmets vanorvänskaperna
    Givet, blandat och valt
  3. Att socialiseras är inte att kopiera. Två syskon som växer upp i samma hem kan bli mycket olika, eftersom de har andra vänskapsrelationer, andra erfarenheter och fattar andra beslut. Påverkan går åt båda håll: människor förändrar också sin familj, sin grupp och sina vanor. Och identiteten förändras med åren och rymmer flera tillhörigheter på en gång: familjen, laget, stadsdelen.

Lösta exempel

Exempel 1

Olle presenterar ett påhittat fall om en elev som går med i en teaterklubb utan att känna till dess regler. Vilken sorts socialisation är det, och hur lär hon sig?

Ett påhittat fall

En påhittad elev anmäler sig till en teaterklubb. Först vet hon inte att man kommer tio minuter i förväg eller att man är tyst under repetitionen. Hon tittar på de andra, får reglerna förklarade och övar på dem. Efter en månad följer hon dem utan att tänka på det.

  1. Hon kommer in i en ny grupp, större än familjen: det är sekundär socialisation.
  2. Hon tittar på de andra och får reglerna förklarade.
  3. Hon övar på dem och följer dem så småningom utan att tänka på det.

Hon lär sig gruppens regler genom att titta på, öva och få rättelser.

Se upp! Många tror att en grupps regler bara lärs in som barn.

Vanligt fel

Exempel 2

Olle frågar: Är det första språket man lär sig hemma givet eller valt? Och ett språk man läser på högstadiet?

givetblandningväljs
födelseåren familjetraditionett intresse
modersmålhur man firar en högtidutbildningen
födelseorthemmets vanorvänskaperna
  1. Det första språket lär man sig som bebis av dem som tar hand om en: det är givet.
  2. Språket på högstadiet lär man sig senare: det väljs, eller studeras av eget beslut, delvis.
  3. Det finns en blandning: ett ärvt språk kan man behålla, använda lite eller sluta använda.

Det första språket är givet; de språk man läser senare väljer man delvis.

Se upp! Många tror att antingen är allt givet eller så väljer man allt.

Vanligt fel

Exempel 3

Gunni läser det påhittade fallet om en elev som tror att klassen tycker att han är tråkig, och Julia frågar var den idén kommer ifrån.

Ett påhittat fall

En påhittad elev tänker: ”I klassen tycker de att jag är tråkig.” Ingen har sagt det till honom; han föreställer sig det utifrån hur de tittade på honom på rasten. Sedan berättar en klasskamrat att de gillade hans redovisning.

  1. Ingen har sagt det till honom: han föreställer sig det utifrån hur de tittade på honom.
  2. Det är ”spegeljaget”: bilden av sig själv bildas av det vi föreställer oss att andra ser.
  3. Den bilden behöver inte stämma med vad de andra tycker.

Spegeljaget är en föreställd bild och kan vara felaktig.

Se upp! Många tror att det vi föreställer oss att andra tycker om oss är exakt det de tycker.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Rita tillsammans med en vuxen din egen karta över socialisationsagenter: skriv ner en sak som du har lärt dig av din familj, en av skolan, en av dina vänner och en av en annan grupp (ett lag, en förening, en kanal). Markera sedan vilka av sakerna som är givna, vilka som är valda och vilka som är en blandning, och fundera på om någon av dem har förändrats med tiden.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.

Nästa avsnitt: Livschanser: social bakgrund, kön, ålder och etnisk bakgrund →