Identitet och socialisation: så formas vi mellan familjen, skolan och kompisarna
Maskinöversättning
Lär dig
Ingen föds med kunskap om hur man hälsar, vad som är gott uppförande eller vad det innebär att vara en bra kompis. Det lär man sig genom att leva tillsammans med andra människor. Den process där en person tar till sig språket, reglerna, värderingarna och sedvänjorna i de grupper hon lever i kallas socialisation.
Sociologerna Peter Berger och Thomas Luckmann (1966) skilde mellan två steg. Primär socialisation sker de första åren, i den tidiga barndomen, tillsammans med de personer som tar hand om barnet, oavsett hur familjen ser ut: där lär man sig sitt första språk och de grundläggande reglerna, med mycket värme. Sekundär socialisation kommer senare och tar aldrig slut: den sker när man kommer in i större och mer formella grupper, som skolan, ett lag, en förening eller ett arbete.
primär sekundär när de första åren senare och hela livet med vem omsorgspersoner större grupper vad man lär sig språk och grundläggande regler gruppens egna regler De två stegen De personer och grupper som för vidare regler kallas socialisationsagenter: familjen, skolan, kamratgruppen (människor i din egen ålder som du umgås med), medierna och sociala medier, föreningar och, senare, arbetet. Varje agent har sina egna regler: hemma säger man till när man kommer hem, i ett lag kommer man i god tid före träningen och i klassrummet räcker man upp handen för att få prata. Kamratgruppen sprider klädstilar och sätt att prata bland jämnåriga; medierna och sociala medier sprider trender, ord och sätt att bete sig.
Identiteten är den bild vi har av vilka vi är, och den formas i mötet med andra. Sociologen Charles Horton Cooley (1902) kallade den ”spegeljaget”: vi bildar oss en uppfattning om oss själva genom att föreställa oss hur andra ser oss, och den bilden kan stämma eller inte. En del av identiteten är given (födelseår och födelseort, det språk man lär sig först), en annan del väljer man (intressen, vänskapsrelationer, utbildning) och mycket är en blandning: en familjetradition är given, men var och en bestämmer hur den vill leva den.
givet blandning väljs födelseår en familjetradition ett intresse modersmål hur man firar en högtid utbildningen födelseort hemmets vanor vänskaperna Givet, blandat och valt Att socialiseras är inte att kopiera. Två syskon som växer upp i samma hem kan bli mycket olika, eftersom de har andra vänskapsrelationer, andra erfarenheter och fattar andra beslut. Påverkan går åt båda håll: människor förändrar också sin familj, sin grupp och sina vanor. Och identiteten förändras med åren och rymmer flera tillhörigheter på en gång: familjen, laget, stadsdelen.
Lösta exempel
Exempel 1
Olle presenterar ett påhittat fall om en elev som går med i en teaterklubb utan att känna till dess regler. Vilken sorts socialisation är det, och hur lär hon sig?
Ett påhittat fall
En påhittad elev anmäler sig till en teaterklubb. Först vet hon inte att man kommer tio minuter i förväg eller att man är tyst under repetitionen. Hon tittar på de andra, får reglerna förklarade och övar på dem. Efter en månad följer hon dem utan att tänka på det.
- Hon kommer in i en ny grupp, större än familjen: det är sekundär socialisation.
- Hon tittar på de andra och får reglerna förklarade.
- Hon övar på dem och följer dem så småningom utan att tänka på det.
Hon lär sig gruppens regler genom att titta på, öva och få rättelser.
Se upp! Många tror att en grupps regler bara lärs in som barn.
Exempel 2
Olle frågar: Är det första språket man lär sig hemma givet eller valt? Och ett språk man läser på högstadiet?
| givet | blandning | väljs |
|---|---|---|
| födelseår | en familjetradition | ett intresse |
| modersmål | hur man firar en högtid | utbildningen |
| födelseort | hemmets vanor | vänskaperna |
- Det första språket lär man sig som bebis av dem som tar hand om en: det är givet.
- Språket på högstadiet lär man sig senare: det väljs, eller studeras av eget beslut, delvis.
- Det finns en blandning: ett ärvt språk kan man behålla, använda lite eller sluta använda.
Det första språket är givet; de språk man läser senare väljer man delvis.
Se upp! Många tror att antingen är allt givet eller så väljer man allt.
Exempel 3
Gunni läser det påhittade fallet om en elev som tror att klassen tycker att han är tråkig, och Julia frågar var den idén kommer ifrån.
Ett påhittat fall
En påhittad elev tänker: ”I klassen tycker de att jag är tråkig.” Ingen har sagt det till honom; han föreställer sig det utifrån hur de tittade på honom på rasten. Sedan berättar en klasskamrat att de gillade hans redovisning.
- Ingen har sagt det till honom: han föreställer sig det utifrån hur de tittade på honom.
- Det är ”spegeljaget”: bilden av sig själv bildas av det vi föreställer oss att andra ser.
- Den bilden behöver inte stämma med vad de andra tycker.
Spegeljaget är en föreställd bild och kan vara felaktig.
Se upp! Många tror att det vi föreställer oss att andra tycker om oss är exakt det de tycker.
En utmaning att fundera på
Rita tillsammans med en vuxen din egen karta över socialisationsagenter: skriv ner en sak som du har lärt dig av din familj, en av skolan, en av dina vänner och en av en annan grupp (ett lag, en förening, en kanal). Markera sedan vilka av sakerna som är givna, vilka som är valda och vilka som är en blandning, och fundera på om någon av dem har förändrats med tiden.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Livschanser: social bakgrund, kön, ålder och etnisk bakgrund →