Livschanser: social bakgrund, kön, ålder och etnisk bakgrund
Maskinöversättning
Lär dig
Livschanser är de sannolikheter en person har att få tillgång till värdefulla saker: en bra utbildning, god hälsa, ett arbete med tillräcklig inkomst, en trygg bostad. Samhällsvetenskapliga studier undersöker vilka faktorer som hänger ihop med att ha fler eller färre av de chanserna. Fyra av de mest studerade är social bakgrund (utbildningen och inkomsten hos den familj man växer upp i), kön, ålder och etnisk bakgrund; det finns andra, till exempel var man bor.
Att en faktor hänger ihop med livschanser betyder att något i en grupp händer oftare eller mer sällan än i en annan. Det betyder inte att den avgör vad som kommer att hända en enskild person: inom varje grupp finns stor variation, och varje liv innehåller beslut, ansträngning och slump. Ett fall som inte följer tendensen motbevisar inte en studie, eftersom studier handlar om grupper och sannolikheter.
familjens utbildning unga med högskoleexamen högre 72 av 100 gymnasial 48 av 100 grundläggande 25 av 100 En påhittad studie Studierna pekar på flera mekanismer genom vilka en faktor kan verka: tillgång till resurser, kontaktnät, andras förväntningar och, i vissa fall, ojämlik behandling. Resurser man har från början gör det lättare att fortsätta studera. En skillnad mellan grupper kräver en förklaring och att man letar efter orsakerna, men bevisar inte i sig att någon diskriminerar i ett enskilt fall. För att isolera ojämlik behandling använder man upplägg som att skicka identiska cv som bara skiljer sig åt i namnet. Offentliga beslut, som studiestöd, skolor, sjukvård eller bostäder, kan öka eller minska skillnaderna.
mekanism exempel tillgång till resurser böcker, tid och stöd kontaktnät någon som tipsar om ett jobb förväntningar vad andra förväntar sig ojämlik behandling beslut utifrån namnet Fyra mekanismer En verklig uppgift: OECD:s rapport ”A Broken Social Elevator?” (2018) beräknade att det i ett genomsnittligt OECD-land skulle behövas ungefär fyra eller fem generationer för att barn i familjer bland de 10 % med lägst inkomst ska nå medelinkomsten, med stora skillnader mellan länderna. Det är en uppgift från 2018: när du läser en studie, titta på vad den mäter, vem den gäller, från vilket år och vilken plats den kommer och vad den inte säger. Dessutom skyddar lagen mot ojämlik behandling: den svenska diskrimineringslagen (2008) omfattar sju diskrimineringsgrunder, bland dem kön, ålder och etnisk tillhörighet; artikel 14 i den spanska konstitutionen säger att ingen får diskrimineras på grund av börd, ras, kön, religion, åsikt eller någon annan personlig eller social omständighet.
Lösta exempel
Exempel 1
Olle visar den påhittade studien från Pelmora, ett tänkt land, och Gunni frågar om den som har en familj med grundläggande utbildning inte kan ta en högskoleexamen.
| familjens utbildning | unga med högskoleexamen |
|---|---|
| högre | 72 av 100 |
| gymnasial | 48 av 100 |
| grundläggande | 25 av 100 |
- Tabellen säger att 25 av 100 unga från de familjerna har högskoleexamen.
- Det är en sannolikhet för en grupp: 25 av 100 har den.
- Uppgiften säger inget säkert om en enskild person.
En faktor som hänger ihop med något ändrar sannolikheten, men avgör inte vad som händer en person.
Se upp! Många tror att en uppgift om en grupp är en dom för varje enskild person.
Exempel 2
Julia läser en annan påhittad studie från Pelmora: 200 identiska cv, 100 med namnet A och 100 med namnet B. 40 respektive 25 får svar. Vilken slutsats kan man dra?
En påhittad studie
En påhittad studie från Pelmora, ett tänkt land, skickar 200 identiska cv till företag: 100 med namnet A och 100 med namnet B, som i Pelmora förknippas med olika bakgrund. 40 av cv:na med namnet A och 25 av cv:na med namnet B får svar.
- Cv:na var identiska, och bara namnet skilde sig åt.
- Skillnaden är 15 procentenheter: 40 − 25.
- Eftersom bara namnet skiljer sig åt är ojämlik behandling en möjlig förklaring; man vet inte hur många företag som gjorde det eller varför.
Med identiska cv pekar skillnaden ut namnet som en faktor.
Se upp! Många tror att en skillnad mellan grupper alltid bevisar diskriminering; utan ett sådant upplägg finns det andra möjliga förklaringar.
Exempel 3
Totte säger att han känner någon från en familj med grundläggande utbildning som har tagit en examen, och att studien från Pelmora därför är fel.
| familjens utbildning | unga med högskoleexamen |
|---|---|
| högre | 72 av 100 |
| gymnasial | 48 av 100 |
| grundläggande | 25 av 100 |
- Ett fall som inte följer tendensen finns.
- Studien handlar om grupper och sannolikheter, inte om varje enskild person.
- Ett fall motbevisar inte uppgiften att 25 av 100 har det.
Ett enskilt fall motbevisar inte en studie om grupper.
Se upp! Många tror att ett undantag visar att studien har fel.
En utmaning att fundera på
Leta tillsammans med en vuxen upp en publicerad studie om en faktor som hänger ihop med livschanser (till exempel från en statistikmyndighet). Skriv ner vad den mäter, vilka som har fått frågan, från vilket år och vilken plats den kommer och vad den inte säger. Skriv sedan en slutsats som uppgiften tillåter och en som den inte tillåter, och förklara skillnaden.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Makt, rättvisa, jämlikhet och likvärdighet: fyra nyckelidéer →