Logga in

← Alla avsnitt

Sveriges minoritetspolitik: de nationella minoriteternas rättigheter

Maskinöversättning

Runt 15 år · Brukar läras ut i ⁨åk 9⁩ · Gratis

Lär dig

  1. Sverige erkänner fem nationella minoriteter: samer, judar, romer, sverigefinnar och tornedalingar (som bor i Tornedalen i norr). För att vara en nationell minoritet behöver en grupp ha historiska eller varaktiga band till Sverige, ett eget kännetecken (religion, språk, tradition eller kultur) och en vilja att bevara det. Var och en avgör själv om man identifierar sig med en minoritet: ingen behöver uppge en tillhörighet som man inte vill uppge. Det avgörande är det historiska bandet till Sverige, inte varje persons ursprung.

    Varje minoritet har ett språk: finska, meänkieli (tornedalsfinska), samiska, romani chib och jiddisch. Politiken bygger på två konventioner från Europarådet, en om minoriteter och en om språk, som har gällt i Sverige sedan 2000. Minoritetslagen (SFS 2009:724) genomför dem i praktiken sedan 2010 och ändrades 2019 och 2020. Om du nyss har kommit till Sverige: de här reglerna gäller de fem minoriteterna, inte alla språk som talas i landet.

    19952000200520102015202020252000Europarådets konvention…2010minoritetslagen2019första reformen2020andra reformen2022samisk konsultationslag
    Milstolparna i minoritetspolitiken
  2. Lagen ställer krav på kommuner, regioner och statliga myndigheter att informera minoriteterna om deras rättigheter. Myndigheterna ska ge dem möjlighet att påverka det som berör dem, genom en ordnad dialog: de lyssnar, och beslutet är fortfarande deras. De ska också främja barns och ungas röst och anpassa sättet att framföra sina åsikter efter varje ålder. Kommuner och regioner antar mål och riktlinjer för det här arbetet. I förvaltningsområdena, som omfattar vissa kommuner, får den som använder finska, meänkieli eller samiska svar muntligt på det språket; i domstolar i vissa delar av norra Sverige kan man också använda det. Utanför området går det om myndigheten har personal som behärskar språket. Det finns särskilda regler, till exempel i socialtjänstlagen, om förskola och äldreomsorg på de här språken. Till vissa myndigheter, som Skatteverket eller Försäkringskassan, kan man alltid skriva på de här språken i ett eget ärende.

    språkminoritetförvaltningsområde
    finskasverigefinnarja
    meänkielitornedalingarja
    samiskasamerja
    romani chibromernej
    jiddischjudarnej
    Språk, minoriteter och förvaltningsområden
  3. Romani chib och jiddisch har inget förvaltningsområde, men staten ska skydda och främja dem och stödja de fem minoriteternas kultur. Lagen räknar upp vissa kommuner i varje område; andra har kommit till senare genom regeringens beslut, och fler kan tillkomma. För det samiska folket finns dessutom en konsultationslag från 2022, som du får se i nästa tema.

Lösta exempel

Exempel 1

Totte ser en påhittad skylt på ett kontor och frågar om han skulle bli betjänad på finska på vilket kontor som helst i Sverige. Olle påminner honom om förvaltningsområdena.

En påhittad skylt

På det här kontoret i en tänkt kommun i norr kan du tala finska. Fråga i receptionen.

  1. I kommunerna i det finska förvaltningsområdet ska myndigheten svara muntligt på finska.
  2. Utanför området finns rätten om myndigheten har personal som behärskar språket.
  3. Det är inte en rättighet på vilket kontor som helst utan vidare.

Nej, inte på alla: det beror på området och personalen.

Se upp! Här har många fel och tror att rätten gäller lika på alla kontor i landet.

Vanligt fel

Exempel 2

Julia tittar på tidslinjen och undrar hur många år det går mellan det att konventionerna trädde i kraft och det att minoritetslagen gjorde det.

19952000200520102015202020252000Europarådets konvention…2010minoritetslagen2019första reformen2020andra reformen2022samisk konsultationslag
  1. Konventionerna trädde i kraft år 2000.
  2. Lagen trädde i kraft år 2010.
  3. 2010 − 2000 = 10.

Det går 10 år.

Se upp! Här räknar många med årtalet för reformen 2019 eller 2020.

Vanligt fel

Exempel 3

Gunni läser den påhittade nyheten om en tänkt kommun som antar mål för sitt arbete med minoriteterna. Han undrar om det är ett val eller en skyldighet.

En påhittad nyhet

En tänkt kommun har i dag antagit sina mål och riktlinjer för arbetet med de nationella minoriteterna. Den ska informera invånarna om de rättigheter som lagen ger och samråda med minoriteterna innan den beslutar i ärenden som berör dem.

  1. Lagen föreskriver att kommuner och regioner ska anta mål och riktlinjer.
  2. Att informera minoriteterna om deras rättigheter är också en skyldighet.
  3. Det beror inte på varje kommuns vilja.

Det är en skyldighet.

Se upp! Här tror många att varje kommun fritt avgör om den gör det här arbetet.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Med hjälp av en vuxen: sök på webbplatsen för din kommun eller region efter målen för arbetet med de nationella minoriteterna. Skriv ner ett mål, utan att bedöma om det räcker.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.

Nästa avsnitt: Samerna som urfolk: rättigheter, mark och sanningskommissionen →