Det ekonomiska kretsloppet: hushåll, företag, banker och den offentliga sektorn
Maskinöversättning
Lär dig
En ekonomi kan man se som ett kretslopp som pengarna rör sig i. I det finns fyra sorters aktörer. Ett hushåll är en grupp människor som bor tillsammans och tillsammans bestämmer vad pengarna ska gå till. Företagen tillverkar det som säljs och utför de tjänster som köps. Bankerna tar hand om sparandet och lånar ut en del av det. Den fjärde aktören är den offentliga sektorn: den består av staten, regionerna och även kommunerna. Exemplen anges i euro och hör till uppgifterna; i Sverige är det kronor man betalar med.
Varje pil går från den som betalar till den som får betalt: mellan den offentliga sektorn och företagen går skatter uppåt och inköp nedåt; de två pilarna från Banker är lån Kretsloppet börjar med arbete. Hushållen arbetar åt företagen, som betalar ut löner. För en del av pengarna köper hushållen varor och tjänster, och de utgifterna är företagens intäkter. Med dem betalar företagen löner, material och skatter; det som blir över är deras vinst. Grundtanken är den här: alla pengar som en aktör spenderar är en annan aktörs inkomst. Och varje pengaflöde har något som går åt andra hållet: som motprestation för lönen ger hushållen arbete; som motprestation för utgifterna ger företagen varor och tjänster.
Flöde av pengar Betalas av Får pengarna Löner Företag Hushåll Utgifter Hushåll Företag Skatter Hushåll och företag Det offentliga Bidrag och tjänster Det offentliga Hushåll Inköp Det offentliga Företag Sparande Hushåll Banker Lån Banker Företag och hushåll Vem som betalar och vem som får betalt i varje flöde Den offentliga sektorn tar ut skatt av hushåll och företag och ger tillbaka den i form av tjänster, till exempel skola och sjukvård, i form av bidrag till hushållen och i form av inköp från företagen. Bankerna sluter kretsloppet: det som hushållen sparar går inte förlorat, eftersom banken lånar ut en del av det till företag och andra hushåll. Utan banker skulle kretsloppet av löner, utgifter och skatter finnas kvar, men utan utlånat sparande. Eftersom delarna hänger ihop märks en förändring i en av dem hos de andra: om ett företag läggs ned slutar de anställda få lön, spenderar mindre och andra företag säljer mindre.
Lösta exempel
Exempel 1
På en påhittad ö får hushållen 1000 euro i lön, betalar 200 euro i skatt och sparar 100 euro. Hur mycket spenderar de?
- Först drar man bort skatten: 1000 − 200 = 800 euro.
- Sedan drar man bort sparandet: 800 − 100 = 700 euro.
Hushållen spenderar 700 euro, och de pengarna är företagens intäkt.
Se upp! Här är det många som bara drar bort sparandet och glömmer skatten: då får de 900 euro.
Exempel 2
Julia betalar 10 euro för en limpa och en kaka på ett påhittat bageri. Bageriet lägger 4 euro på mjöl och 3 euro på en lön. Hur mycket har bageriet kvar av de 10 euron?
- De 10 euron är en utgift för Julia och en intäkt för bageriet.
- Av dem går 4 euro till ett annat företag, det som säljer mjölet, och 3 euro till ett hushåll, det som får lönen.
- Kvar blir 10 − 4 − 3 = 3 euro.
Pengarna från en utgift fördelas: 4 euro till ett annat företag, 3 euro till ett hushåll och 3 euro blir kvar på bageriet.
Se upp! Här är det många som tror att pengarna från köpet bara blir liggande på bageriet.
Exempel 3
Den offentliga sektorn på en påhittad ö får in 500 euro i skatt. Den lägger 300 euro på bidrag till hushållen och 150 euro på inköp från företag. Hur mycket blir över?
- Det den lägger ut sammanlagt är 300 + 150 = 450 euro.
- Det som blir över är 500 − 450 = 50 euro.
Den offentliga sektorn har 50 euro över.
Se upp! Här är det många som bara räknar bidragen och säger att det blir 200 euro över.
En utmaning att fundera på
Välj ett företag i ditt område, till exempel ett bageri eller en verkstad, och rita vilka aktörer som betalar det och vilka det själv betalar. Skriv sedan vad som skulle hända i din teckning om företaget lades ned.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Inflation: varför priserna stiger och hur den mäts →