Kärnklyvning och kärnfusion: kärnenergi
Maskinöversättning
Lär dig
Atomkärnan rymmer enormt mycket energi, som kan frigöras på två sätt: genom att en mycket tung kärna klyvs, fission, eller genom att två mycket lätta kärnor slås samman, fusion. I båda fallen blir det lite mindre massa kvar än i början, och den massan omvandlas till energi, enligt E = m · c².
Vid fission tar en tung kärna, till exempel uran-235, upp en neutron och klyvs i två medelstora kärnor. Det kommer ut 2 eller 3 neutroner och mycket energi. Exempel: ²³⁵U + n → ¹⁴¹Ba + ⁹²Kr + 3 n. På båda sidor blir masstalen lika (235 + 1 = 141 + 92 + 3) och atomnumren lika (92 = 56 + 36).
En fission av uran-235: en neutron kommer in, kärnan klyvs och nya neutroner kommer ut De nya neutronerna kan klyva fler uran-235-kärnor: det är en kedjereaktion. Om varje fission ger upphov till två till, fördubblas antalet i varje generation: 1, 2, 4, 8, 16 … I en atombomb är kedjereaktionen okontrollerad. I en reaktor är den kontrollerad: styrstavar som absorberar neutroner förs in eller dras ut så att varje fission i genomsnitt bara ger upphov till en ny; moderatorn, till exempel vatten, bromsar in neutronerna så att de klyver fler kärnor.
En kedja där varje fission ger upphov till två till: 1, 2 och 4 fissioner I ett kärnkraftverk värmer fissionen vatten tills det blir ånga; ångan får en turbin att snurra, som driver en generator, precis som i ett kolkraftverk, men utan att något förbränns: kärnorna klyvs. Därför släpper kraftverket inte ut någon CO₂ i drift, och ur kyltornen kommer vattenånga. Bara en tredjedel av energin blir elektricitet. De medelstora kärnor som bildas är radioaktiva och många har lång halveringstid: avfallet förvaras isolerat i tusentals år. Sverige planerar att göra det på omkring 500 m djup, i Forsmark. Naturligt uran innehåller bara 0,7 % uran-235, och därför anrikas det.
Från fission till elektricitet: samma uppbyggnad som i ett värmekraftverk, men utan att något förbränns Vid fusion slås två mycket lätta kärnor samman, till exempel deuterium och tritium (två former av väte), och bildar helium: ²H + ³H → ⁴He + n. Det frigör ännu mer energi per kilo än fission. Det är solens och stjärnornas energi; de brinner inte som en brasa: i solen blir fyra vätekärnor till en heliumkärna, i flera steg. Kärnorna är positivt laddade och stöter därför bort varandra, så det behövs miljontals grader: omkring 15 miljoner i solens centrum. Fusionsreaktorer, som ITER, är fortfarande experimentella.
Lösta exempel
Exempel 1
Julia läser att uran-235 klyvs så här i ett kraftverk: ²³⁵U + n → ⁹⁴Sr + ¹⁴⁰Xe + ? n. Hur många neutroner kommer ut?
- Till vänster summerar masstalen till 235 + 1 = 236.
- Till höger, utan neutronerna, summerar de till 94 + 140 = 234, så det saknas 236 − 234 = 2.
- Kontroll med atomnumren: 38 + 54 = 92, lika många som hos uran.
Det frigörs 2 neutroner.
Se upp! Många glömmer neutronen som kommer in och räknar 235 i stället för 236, och får då 1 neutron.
Exempel 2
I en reaktor utan kontroll ger varje fission upphov till 3 till. Det börjar med en enda fission. Hur många fissioner finns det i den fjärde generationen, om den första räknas som 1? Och om varje fission bara gav upphov till en till?
- Med faktor 3 multiplicerar man med 3 i varje generation: 1, 3, 9, 27.
- Den fjärde generationen har 27 fissioner: 3 · 3 · 3.
- Med faktor 1 ändras inte antalet: det är alltid 1 fission. Det är det man vill ha i en reaktor.
Det blir 27 fissioner, och med faktor 1 alltid 1.
Se upp! Många adderar 3 + 3 + 3 + 3 = 12 eller multiplicerar 3 · 4, i stället för att multiplicera med 3 varje gång.
Exempel 3
Totte läser att reaktorn i ett kärnkraftverk ger 3000 MW termisk effekt och att bara en tredjedel blir elektricitet. Hur stor elektrisk effekt ger kraftverket, och hur mycket går förlorat som värme?
- Den elektriska delen är en tredjedel: 3000 : 3 = 1000 MW.
- Resten går förlorat som värme: 3000 − 1000 = 2000 MW.
- Den värmen lämnar kraftverket genom kyltornen, som vattenånga.
Det ger 1000 MW elektricitet och förlorar 2000 MW som värme.
Se upp! Många tror att nästan allt tas till vara och svarar 3000 MW elektricitet.
En utmaning att fundera på
Rita tillsammans med en vuxen ett kolkraftverk och ett kärnkraftverk bredvid varandra. Markera vad de har gemensamt (ångan, turbinen och generatorn) och vad som skiljer (varifrån värmen kommer och vad som kommer ut ur skorstenen eller kyltornen). Ta sedan reda på hur många reaktorer det finns i Sverige och hur stor del av elen de står för, och skriv upp en fördel och en nackdel med kärnenergi, med en uppgift som stöd.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Strålningens risker och skydd: bestrålning och kontaminering →