Bilder som källor: målningar, foton och affischer
Maskinöversättning
Lär dig
En bild, som ett foto, en affisch eller en målning, är också en källa. Men en bild är inte ”verkligheten”: någon har gjort den, vid ett visst tillfälle och av en anledning. För att läsa den följer du fem steg.
steg fråga 1 Vad syns? 2 Vad syns inte? 3 Vem, när och varför? 4 Uppställd eller retuscherad? 5 Vilken källa kontrollerar den? Fem steg för att läsa en bild Steg 1: vad syns? Beskriv bara det du ser, utan att tycka något: ”det finns en musikkår”, inte ”de har jättekul”. Steg 2: vad syns inte? Ett foto fångar en bit av scenen, bildutsnittet. Det som hamnar utanför syns inte, och det som hände före eller efter syns inte heller.
Torget sett uppifrån: fotot visar bara den gula rektangeln Steg 3: vem gjorde den, när och varför? Ett albumfoto vill bevara minnen. Ett vykort vill få en att vilja besöka en plats. En affisch vill uppnå något, till exempel att du går på en marknad. Steg 4: är den uppställd eller retuscherad? Människor poserar, och för de första fotona måste man sitta stilla. Dessutom retuscherar man inte bara idag: redan på 1800-talet retuscherades foton för hand.
bild varför den görs albumfoto bevara minnen vykort locka till besök affisch uppnå något historiemålning visa en händelse på sitt sätt Varför varje bild görs Historiemålningar har ett annat problem: många målades år eller århundraden efter det de visar. Målaren var inte där: målningen bygger på källor och fantasi. Jacques-Louis David målade ”Sokrates död” 1787, och Sokrates dog år 399 f.Kr. Steg 5: jämför med en annan källa. En uppställd eller retuscherad bild är fortfarande en källa: den berättar hur man ville visa saker.
Mer än 2000 år mellan händelsen och målningen
Lösta exempel
Exempel 1
Titta på det påhittade fotot från kvartersfesten och på kartan över torget. Vad visar fotot och vad visar det inte?
- Man ser en musikkår och mycket folk: det är vad den gula rektangeln fångar.
- Man ser inte den tomma gatan eller byggarbetena: de hamnar utanför bildutsnittet.
- Fotot ger intryck av ett fullt torg. Man kontrollerar med en annan källa.
Det visar musikkåren och folket, och lämnar utanför den tomma gatan och byggarbetena.
Se upp! Många tror att ett foto visar allt som fanns på platsen.
Exempel 2
En påhittad affisch säger: ”Bäst i bygden!” Vad vill den uppnå? Vad kan man kontrollera?
En påhittad affisch
STOR HÖSTMARKNAD
Bäst i bygden!
Lördag kl. 11
- En affisch vill uppnå något: att folk ska gå på marknaden.
- ”Bäst i bygden” är en åsikt: det går inte att kontrollera.
- ”Lördag kl. 11” går att kontrollera.
Den vill att folk ska komma. Man kontrollerar dag och tid, inte att den är ”bäst”.
Se upp! Många tror att en affisch bara informerar.
Exempel 3
En målning målades 1850 och visar ett slag från 1650 (ett påhittat exempel). Var målaren där? Vad är målningen bra för?
- Räkna ut skillnaden: 1850 − 1650 = 200 år. Målaren var inte där.
- Målningen bygger på källor och fantasi.
- Den visar hur man föreställde sig slaget 1850.
Målaren var inte där. Målningen berättar hur man föreställde sig slaget 1850.
Se upp! Många tror att en historiemålning har målats av någon som var där.
En utmaning att fundera på
Välj ett foto hemifrån eller från din klass. Skriv vad som syns, vad som inte syns, vem som tog det och varför. Vad skulle du ändra för att någon annan skulle förstå den dagen bättre?
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Att läsa historiska kartor: imperier, vägar och gränser som förändras →