Logga in

← Alla avsnitt

Absolutismen: Ludvig XIV och kungens makt

Maskinöversättning

Runt 12 år · Gratis

Lär dig

  1. Under medeltiden delades kungens makt med adeln, kyrkan och städerna. Senare samlade kungen i vissa länder mycket mer makt hos sig. Den styrelseformen kallas enväldig monarki eller absolutism: kungen stiftade lagarna, tog ut skatter och ledde armén, och ingen församling kunde stoppa honom. I praktiken fanns det gränser: han var beroende av ämbetsmän, av pengar och av sedvänjan.

    Dess anhängare försvarade kungarnas gudomliga rätt: kungen fick sin makt av Gud och stod till svars inför Gud, inte inför folket.

    Det mest kända exemplet är Ludvig XIV av Frankrike, Solkungen. Han regerade från 1643 till 1715 och styrde själv från 1661. En berömd mening tillskrivs honom: ”Staten, det är jag.” Något bevis för att han verkligen sa den finns dock inte: den är apokryfisk, alltså troligen falsk.

    1640165016601670168016901700171017201643börjar regera1661styr själv1682hovet i Versailles1715dör
    Fyra årtal för Ludvig XIV
  2. Hans makt vilade på en stående armé, bestående av soldater som kungen betalade även i fredstid. Den betalades med skatter, som framför allt bönder och vanligt folk betalade, eftersom adeln och prästerskapet knappt betalade de viktigaste. Ämbetsmännen verkställde kungens order.

    kungensmaktståendearméskatterämbetsmänhovet iVersailles
    Stöd för kungens makt
  3. År 1682 flyttade Ludvig XIV sitt hov, alltså de personer som levde runt honom, till Versailles, ett slott nära Paris. Många historiker menar att han på så sätt kunde hålla uppsikt över adelsmännen, som var beroende av honom.

    I Frankrike samlades inte generalständerna, en församling med prästerskapet, adeln och tredje ståndet, mellan 1614 och 1789. Efter Ludvig XIV fortsatte absolutismen med Ludvig XV och Ludvig XVI, tills franska revolutionen bröt ut 1789. Alla kungar var inte enväldiga: i England begränsade ett parlament kungens makt. På 1700-talet kritiserade tänkare som Montesquieu att makten var samlad hos en enda person.

Lösta exempel

Exempel 1

Olle visar klassen den här museiskylten, som är påhittad. Där står att man berättar att Ludvig XIV sa ”Staten, det är jag.” Vad bör klassen tänka om den meningen?

En påhittad museiskylt

Sal 3: Ludvig XIV, Solkungen.

Man berättar att kungen sa: ”Staten, det är jag.” Historiker har inte hittat något bevis för att han sa det.

  1. Skylten säger ”man berättar”, inte ”det är bevisat”.
  2. Historiker har inte hittat något bevis för att Ludvig XIV sa den: det är en apokryfisk mening.
  3. Ändå används meningen som en sammanfattning av tanken bakom absolutismen: kungen och staten skulle vara samma sak.

Meningen tillskrivs honom, men man vet inte om han sa den; den sammanfattar tanken bakom absolutismen.

Se upp! Många tror att en berömd mening alltid verkligen har sagts.

Vanligt fel

Exempel 2

Nora gör en tidslinje över Ludvig XIV:s liv. Han började regera 1643 och dog 1715. Hur många år regerade han?

1640165016601670168016901700171017201643börjar regera1715dör
  1. Man drar det mindre årtalet från det större: 1715 − 1643 = 72.
  2. Det var en mycket lång regeringstid: mer än sju årtionden.

Ludvig XIV regerade i 72 år.

Se upp! Många tror att han bara regerade från 1661 och glömmer att han började som barn, 1643.

Vanligt fel

Exempel 3

Totte tittar på ett påhittat påbud där kungen beordrar en ny skatt ”utan att rådfråga någon”. Vilket kännetecken för absolutismen syns?

Ett påhittat påbud

På kungens befallning tas från och med i dag en ny skatt ut i städerna.

Den som inte betalar den ska straffas. Så befaller kungen, utan att rådfråga någon.

Kungens order (påhittad)

  1. Kungen bestämmer själv hur mycket som ska tas ut.
  2. Det finns ingen församling som godkänner skatten eller kan stoppa den.
  3. Det betyder inte att kungen kunde göra vad som helst: han var beroende av ämbetsmän för att ta ut den.

Man ser att kungen bestämmer skatterna utan att en församling stoppar honom.

Se upp! Många tror att en enväldig kung kunde göra vad som helst, utan några gränser.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Tänk dig att du är journalist i Frankrike omkring 1700 och vill skriva om kungens makt. Skriv tre frågor som du skulle ställa till en ämbetsman, en bonde och en adelsman. Fundera sedan på vem som skulle kunna svara mest fritt och varför. Skriv din tolkning av Versailles och vilka bevis du skulle leta efter.

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.

Nästa avsnitt: De engelska revolutionerna: Cromwell, Bill of Rights och parlamentet →