1789: franska revolutionen börjar
Maskinöversättning
Lär dig
År 1789 började en revolution i Frankrike: en mycket snabb och djupgående förändring av vem som har makten. Den hade flera orsaker samtidigt. Staten hade en enorm skuld, delvis på grund av krigen och för att man hade hjälpt USA att bli självständigt: närmare hälften av budgeten gick åt till räntor. Privilegierna gjorde problemet värre: adeln och prästerskapet var befriade från de viktigaste skatterna. Den dåliga skörden 1788 gjorde brödet dyrare och många familjer svalt. Många historiker lägger till upplysningens idéer om jämlikhet.
Orsaker till krisen 1789 För att hitta en lösning sammankallade kung Ludvig XVI generalständerna, församlingen för de tre stånden (prästerskapet, adeln och tredje ståndet), som inte hade samlats sedan 1614. Över hela Frankrike skrevs klagoskrifter. Generalständerna öppnades den 5 maj 1789. Tredje ståndet, som också omfattade människor med utbildning och förmögenhet, hade omkring 600 deputerade, dubbelt så många som vart och ett av de andra, men enligt 1614 års sedvänja röstade man per stånd: en röst var, och om prästerskapet och adeln var överens vann de. Tredje ståndet krävde att få rösta efter huvudtal, och den tvisten blockerade församlingen i flera veckor.
Den 17 juni förklarade sig tredje ståndet vara nationalförsamling, representant för hela nationen. Den 20 juni fann de deputerade att deras sal var stängd; de samlades då i ett bollhus och svor att hålla ihop tills Frankrike hade fått en konstitution. Under juni anslöt sig en del av prästerskapet och några adelsmän.
Den 11 juli avskedade kungen sin minister Necker, och i Paris fruktade man att han ville upplösa församlingen med trupper. Den 14 juli stormade tusentals parisare Bastiljen, en fästning och ett fängelse som symboliserade kungens makt, för att få tag på krut och vapen; där inne fanns bara sju fångar. På landsbygden uppstod mellan juli och augusti panik på grund av rykten om beväpnade band, och man angrep slott och de register där de feodala rättigheterna fanns uppskrivna: det kallas den stora skräcken.
datum vad som hände 5 maj generalständerna öppnas 17 juni nationalförsamlingen bildas 20 juni Bollhuseden 14 juli stormningen av Bastiljen 4 augusti privilegierna avskaffas 26 augusti rättighetsdeklarationen Sex datum från 1789 Den 4 augusti avskaffade församlingen feodalsystemet och adelns och prästerskapets privilegier, och den 26 augusti antog den deklarationen om människans och medborgarens rättigheter. I oktober måste kungen flytta från Versailles till Paris. Frankrike förblev en monarki. Idag firas Frankrikes nationaldag den 14 juli.
Lösta exempel
Exempel 1
Totte förbereder en affisch om generalständerna 1789. Tredje ståndet hade omkring 600 deputerade, och prästerskapet och adeln omkring 300 var. Hur stor del av rösterna hade tredje ståndet om man röstade per stånd? Och hur stor del av de deputerade hade det om man röstade efter huvudtal?
| stånd | deputerade |
|---|---|
| prästerskapet | omkring 300 |
| adeln | omkring 300 |
| tredje ståndet | omkring 600 |
- Per stånd finns det 3 röster, en per stånd: tredje ståndet hade 1 av 3, en tredjedel.
- Efter huvudtal finns det 600 + 300 + 300 = 1200 deputerade.
- 600 av 1200 är hälften.
Per stånd en tredjedel av rösterna; efter huvudtal hälften av de deputerade.
Se upp! Här tror många att tredje ståndet, eftersom det var det största, hade fler röster än vart och ett av de andra.
Exempel 2
Gunni vill veta hur många dagar det är mellan generalständernas öppnande den 5 maj 1789 och den 14 juli, dagen då Bastiljen stormades.
| datum | vad som hände |
|---|---|
| 5 maj | generalständerna öppnas |
| 17 juni | nationalförsamlingen bildas |
| 20 juni | Bollhuseden |
| 14 juli | stormningen av Bastiljen |
| 4 augusti | privilegierna avskaffas |
| 26 augusti | rättighetsdeklarationen |
- Från 5 till 31 maj återstår 26 dagar.
- Juni har 30 dagar och från 1 till 14 juli går det 14 dagar till.
- 26 + 30 + 14 = 70 dagar.
Det gick 70 dagar, ungefär tio veckor.
Se upp! Många subtraherar bara dagarna (14 − 5 = 9) och glömmer månaderna.
Exempel 3
Julia och Gunni hittar på ett museum en påhittad lista, ”i stil med” klagoskrifterna från 1789. Vad kan de lära sig av den, och vad kan de inte lära sig?
En påhittad text
- Vi begär att alla betalar skatt, även adelsmännen.
- Vi vill inte att brödet blir så dyrt.
- Vi begär att bli hörda i generalständerna.
Invånare i en by (påhittad)
- De frågar vem som skriver och varför: invånare i en by (påhittad), som begär något.
- De ser vad de begär: rättvisa skatter, billigare bröd och en röst i generalständerna.
- De drar slutsatsen att listan visar vad en del av folket begärde, inte vad hela Frankrike begärde.
Listan visar vad några invånare begärde, inte vad alla fransmän begärde.
Se upp! Många tror att en enda lista talar i hela landets namn.
En utmaning att fundera på
Ta reda på vad man firar i Frankrike den 14 juli och skriv två meningar: vad som hände den dagen 1789 och varför du tror att just det datumet valdes som nationaldag.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Deklarationen om människans och medborgarens rättigheter: idéer och följder →