Folkrörelserna: fackföreningar, nykterhetsrörelse och frikyrkor
Maskinöversättning
Lär dig
På 1800-talet växte det fram frivilliga föreningar i Sverige, med många vanliga människor som medlemmar och utan band till staten. De kallas folkrörelser. Vem som helst kunde bli medlem (även i flera föreningar samtidigt), betala en låg medlemsavgift och både yttra sig och rösta på mötena. De tre största rörelserna var frikyrkorörelsen, nykterhetsrörelsen och arbetarrörelsen.
Frikyrkorna var kristna samfund utanför Svenska kyrkan, som då var statskyrka. Fram till 1858 förbjöd en lag religiösa sammankomster utanför statskyrkan, förutom bön inom familjen. När förbudet togs bort växte frikyrkorna. En av de största, Svenska Missionsförbundet, grundades 1878.
Nykterhetsrörelsen ville att man skulle dricka mindre alkohol, eller ingen alls, eftersom den såg alkoholen som ett samhällsproblem. Svenska Nykterhetssällskapet bildades 1837 och godtemplarorden IOGT 1879. År 1922 hölls Sveriges första folkomröstning, om ett förbud mot alkohol. Nej-sidan vann med 51 %, och något förbud blev det inte.
Rörelse Mål och verksamhet Exempel frikyrkor gudstjänst i fria församlingar Missionsförbundet, 1878 nykterhetsrörelse dricka lite eller ingen alkohol IOGT, 1879 arbetarrörelse bättre löner och inflytande centralorganisationen LO, 1898 Tre folkrörelser på 1800-talet Fabriker och sågverk gjorde att antalet lönearbetare växte. År 1879, efter att ägarna sänkt lönerna, bröt Sundsvallsstrejken ut, med omkring 5000 arbetare (en ungefärlig siffra). Landshövdingen kallade in militär, och de strejkande återvände till arbetet utan att ha fått som de ville. Många historiker drar slutsatsen att en ensam arbetare utan besparingar inte orkar stå emot särskilt länge.
Svaret blev att gå samman för att få pengar och styrka: fackföreningar, fackförbund för olika yrken och, 1898, centralorganisationen LO (Landsorganisationen i Sverige). Arbetsgivarna organiserade sig också och bildade SAF (Svenska Arbetsgivareföreningen) 1902, fyra år efter LO. Redan 1889 hade det socialdemokratiska partiet SAP (Sveriges socialdemokratiska arbetareparti) grundats.
Fyra årtal i arbetarrörelsen Rörelserna hade stadgar, ordförande, protokoll och omröstningar. Därför kallar många historiker dem skolor i demokrati: den som i en förening lärt sig att lägga fram ett förslag och rösta om det kunde göra det även i politiken. De drev också folkbildning, till exempel studiecirklar (från 1902, och den första startade i en IOGT-loge) och folkhögskolor. Det bildades dessutom konsumentkooperativa föreningar, som KF (Kooperativa Förbundet), grundat 1899.
Än idag används stadgar, protokoll och omröstningar i många svenska föreningar.
Lösta exempel
Exempel 1
Julia besöker ett arkiv tillsammans med Olles klass och läser stadgarna för en påhittad förening: en ordförande, en sekreterare, ett möte i månaden och omröstning när något ska avgöras. Varför kallas sådana föreningar ”skolor i demokrati”?
En påhittad text (protokoll från ett möte)
- Mötet öppnas. Ordförande är den medlem som varit med längst.
- Protokollet från förra mötet läses upp.
- Ett förslag om att höja medlemsavgiften läggs fram. Omröstning: 5 för, 2 emot.
- Förslaget antas och mötet avslutas.
- Det fanns regler för hur man fick tala, föreslå och rösta.
- Varje medlem hade rösträtt och fick yttra sig, vare sig man var rik eller fattig.
- Den som lärde sig det i föreningen kunde sedan göra likadant i politiken.
- Ett protokoll är en källa som visar hur man bestämde; en affisch bjuder däremot in till ett möte men säger inte hur många som verkligen kom.
Därför att vanliga människor lärde sig att debattera och rösta där.
Se upp! Många tror att de här föreningarna bara fanns för att vinna röster i valen.
Exempel 2
Gunni lägger Sundsvallsstrejken (1879), bildandet av LO (1898) och bildandet av SAF (1902) på en tidslinje. Hur många år är det från strejken till LO och från LO till SAF?
- Mellan strejken och LO: 1898 − 1879 = 19.
- Mellan LO och SAF: 1902 − 1898 = 4.
- LO bildades 19 år efter strejken, och SAF 4 år efter LO.
19 år och 4 år.
Se upp! Många tror att LO redan fanns när Sundsvallsstrejken bröt ut.
Exempel 3
Totte vill förklara Sundsvallsstrejken med en kedja av orsaker och följder. Vilket steg saknas mellan ”priserna faller” och ”strejk”?
- När priserna på trä faller tjänar ägarna mindre.
- Ägarna sänkte lönerna mitt under prisfallet.
- Lönesänkningen blev orsaken till strejken.
- För att kontrollera det jämför en historiker källor med olika synvinklar, som en ägares brev och en arbetares brev.
Det som saknas: ägarna sänker lönerna.
Se upp! Många sätter strejken före lönesänkningen.
En utmaning att fundera på
Fråga en vuxen i din närhet i vilka föreningar (idrott, kultur, grannskap …) personen är eller har varit medlem, vem som bestämmer där och hur man röstar. Jämför reglerna med dem i en folkrörelse för hundra år sedan: vad är likt och vad har förändrats?
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Kvinnorörelsen och kvinnlig rösträtt i Sverige →