Kvinnorörelsen och kvinnlig rösträtt i Sverige
Maskinöversättning
Lär dig
Fram till mitten av 1800-talet hade en svensk kvinna inte full rätt att bestämma över sig själv inför lagen. En ogift kvinna var inte myndig, och en gift kvinna stod under sin mans bestämmande. Kvinnorörelsen krävde att de här lagarna skulle ändras steg för steg.
Författaren Fredrika Bremer gav 1856 ut romanen Hertha, som kritiserade det här förhållandet. Många historiker tror att den drev på debatten. År 1858 fick ogifta kvinnor som var 25 år eller äldre ansöka om att bli myndigförklarade, och från 1863 var de myndiga utan att behöva ansöka. Fredrika Bremer dog 1865, och 1884 bildades föreningen Fredrika-Bremer-förbundet, uppkallad efter henne.
År Vad förändrades 1845 söner och döttrar ärver lika 1858 ogifta 25+ begär myndighet 1863 ogifta 25+ är myndiga 1874 gifta bestämmer över egen lön 1920 makarna lika inför lagen Några reformer av kvinnors rättigheter Giftermålsbalken från 1920, som trädde i kraft 1921, gjorde till sist den gifta kvinnan och hennes man lika inför lagen.
Rösträtten var en kamp för sig. Från 1862 kunde ogifta kvinnor och änkor med egen inkomst som betalade skatt rösta i kommunen, men inte till riksdagen. År 1884 avslogs ett förslag om kvinnlig rösträtt. Omkring 1903 bildades den nationella rösträttsföreningen LKPR (Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt), som 1913 lämnade in en petition med 351 454 namnunderskrifter.
År 1912 föreslog regeringen kvinnlig rösträtt. Andra kammaren sa ja men första kammaren sa nej, så förslaget gick inte igenom. År 1918 beslutade riksdagen att kvinnor skulle få rösta. Enligt riksdagens webbplats bidrog läget i Europa, med revolutioner och social oro, till beslutet. Det var en orsak i stunden som kom på toppen av orsakerna på lång sikt, årtiondens kampanjer. Eftersom det gällde en ändring av grundlagen behövdes två beslut med val emellan: ett 1919 och ett i januari 1921. Den lika rösträtten användes första gången i valet i september 1921.
Årtal för kvinnors rösträtt i Sverige År 1921 valdes fem kvinnor till riksdagen: fyra till andra kammaren och en, Kerstin Hesselgren, till första kammaren. Av kvinnorna röstade 47 % och av männen 62 %. Siffran förklarar inte ensam varför.
Sverige var inte först. De första nationella valen där kvinnor fick rösta hölls i Finland (1907), Norge (1915) och Danmark (1918), och lagarna är äldre: 1906, 1913 och 1915. Ordet rösträtt betyder rätten att rösta, och ”kvinnlig rösträtt” betyder att kvinnor får rösta.
Första nationella val där kvinnor fick rösta, i fyra nordiska länder
Lösta exempel
Exempel 1
Julia gör en affisch om kvinnors rättigheter tillsammans med Olles klass. Hon skriver upp att gifta kvinnor 1874 fick bestämma över sin egen lön och att giftermålsbalken är från 1920. Hur många år skiljer de två årtalen åt?
| År | Vad förändrades |
|---|---|
| 1845 | söner och döttrar ärver lika |
| 1858 | ogifta 25+ begär myndighet |
| 1863 | ogifta 25+ är myndiga |
| 1874 | gifta bestämmer över egen lön |
| 1920 | makarna lika inför lagen |
- Man subtraherar årtalen: 1920 − 1874.
- 1920 − 1874 = 46.
- Det gick 46 år mellan de två lagarna.
Det gick 46 år.
Se upp! Många räknar fel när de subtraherar och svarar 56 eller 36.
Exempel 2
Gunni läser att Finland använde kvinnlig rösträtt i ett nationellt val första gången 1907 och Sverige 1921. Hur många år senare än Finland gjorde Sverige det?
- Man subtraherar årtalen: 1921 − 1907.
- 1921 − 1907 = 14.
- Sverige röstade 14 år efter Finland.
Sverige röstade 14 år efter Finland.
Se upp! Många tror att Sverige var först i norra Europa.
Exempel 3
Totte ser på en utställning att 47 % av kvinnorna och 62 % av männen röstade 1921. Hur många procentenheter är skillnaden? Förklarar uppgiften varför färre kvinnor röstade?
| 1921 | röstade |
|---|---|
| kvinnor | 47 % |
| män | 62 % |
- Man subtraherar procentsatserna: 62 − 47 = 15 procentenheter.
- Det var första valet där kvinnor fick rösta.
- Uppgiften säger inte varför: för att förklara det behövs andra källor.
Skillnaden är 15 procentenheter, och uppgiften ensam förklarar inte varför.
Se upp! Många drar en slutsats om orsaken av en enda siffra utan att leta efter andra källor.
En utmaning att fundera på
Slå upp i ett uppslagsverk vilket år kvinnorna för första gången kunde rösta i ett land som du är intresserad av (familjens, en väns eller något annat). Jämför årtalet med 1921, när Sverige hade lika rösträtt för första gången, och skriv upp hur många år det skiljer.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: De politiska partierna växer fram i Sverige →