Logga in

← Alla avsnitt

Sverige under andra världskriget: neutralitet och eftergifter

Maskinöversättning

Runt 15 år · Brukar läras ut i ⁨åk 9⁩ · Gratis

Lär dig

  1. Ett neutralt land tar inte ställning för någon sida när det är krig. Sverige förklarade sig neutralt i september 1939. I december 1939 bildades samlingsregeringen: de fyra största partierna i riksdagen ingick, men inte kommunistpartiet, så att ansvaret skulle delas i krigstid.

    När Sovjetunionen anföll Finland (vinterkriget, 1939–1940) förklarade sig Sverige icke-krigförande: landet hjälpte den ena sidan utan att själv strida. Sverige skickade vapen och pengar och lät omkring 8 000 frivilliga resa dit. I april 1940 ockuperade Tyskland Norge och Danmark.

    HållningHjälper en sidaStrider
    neutralnejnej
    icke-krigförandejanej
    krigförandejaja
    Neutral, icke-krigförande och krigförande
  2. Eftersom Tyskland låg så nära gjorde Sverige eftergifter (man ger efter för ett tryck för att undvika ett större problem, utan att hålla med). Från juli 1940 till augusti 1943 fick närmare två miljoner tyska soldater på permission åka med svenska tåg mellan Norge och Tyskland (transiteringen), så att Tyskland kunde ha förbindelse mellan sina trupper och hemlandet. I juni 1941 fördes dessutom en beväpnad tysk division, Engelbrechtdivisionen, med omkring 15 000 man, från Norge till Finland. Sverige sålde järnmalm till Tyskland, som använde den till att tillverka stål åt krigsindustrin, och fick kol i gengäld, som landet behövde. Sverige sålde också kullager (stålkomponenter som minskar friktionen) till både Tyskland och de allierade.

    VadTill vemÅr
    vapen och frivilligaFinland1939−1940
    permittenttågTyskland1940−1943
    beväpnad divisionTyskland1941
    järnmalmTysklandtill 1944
    Hjälp och eftergifter
  3. Även pressen fick gränser. En statlig myndighet skickade ut så kallade ”grå lappar” med besked om vad som inte borde publiceras. Regeringen kunde förbjuda att en tidning fördes med tåg eller post, och justitieministern kunde låta beslagta ett nummer (dra in exemplaren) i åtta dagar utan rättegång. Tidningarna begränsade dessutom sig själva: det var självcensur.

    Från början av 1943 började kriget vända, och de allierade pressade Sverige att sluta sälja kullager, som hjälpte den tyska krigsindustrin. I augusti 1943 upphörde transiteringen av tyska soldater. Under 1943 och 1944 skar Sverige ner kullagerförsäljningen, och mot hösten 1944 låg handeln med Tyskland nere: det var en gradvis förändring, inte något som hände på en dag.

    19391940194119421943194419451939hjälp till Finland1940permittenttrafik1941Engelbrechtdivisionen1943slut på transiteringen1944handeln stoppad
    Från hjälpen till Finland till eftergifternas slut
  4. Ett faktum går att kontrollera, men en värdering eller en tolkning (den orsak man tillskriver något) går inte att kontrollera. Vissa historiker förklarar eftergifterna med att Sverige behövde undvika kriget: grannländerna ockuperades, men Sverige blev det inte. Andra kritiserar dem som undfallenhet (att ge efter mer än nödvändigt): Sverige hade kunnat vara fastare, och att släppa igenom en beväpnad division bröt mot neutralitetens regler.

Lösta exempel

Exempel 1

Julia skriver in på tidslinjen i Olles klass att permittenttågen började gå 1940 och slutade 1943. Hur många år skiljer början och slutet åt?

19391940194119421943194419451939hjälp till Finland1940permittenttrafik1941Engelbrechtdivisionen1943slut på transiteringen1944handeln stoppad
  1. Man drar ifrån årtalen: 1943 − 1940.
  2. 1943 − 1940 = 3.
  3. Permittenttrafiken varade i ungefär 3 år.

Den varade i ungefär 3 år.

Se upp! Många räknar ett år för mycket, eftersom de också tar med startåret.

Vanligt fel

Exempel 2

Totte läser en påhittad grå lapp på en utställning. Där står: ”vi ber er att inte publicera nyheter som kan irritera ett grannland”. Vilken sorts kontroll var det?

En grå lapp (påhittad text)

Meddelande till redaktionerna: vi ber er att inte publicera nyheter som kan irritera ett grannland. Tack för er medverkan.

  1. Lappen är ett meddelande från en statlig myndighet till redaktionerna.
  2. Där står inte ”det är förbjudet” utan en vädjan, och varje tidning avgör själv.
  3. Därför talar man om en form av självcensur hos pressen, som fick stöd av andra åtgärder (transportförbud, beslag av nummer).

Det var ett officiellt meddelande som bad pressen att hålla igen.

Se upp! Många tror att en grå lapp var en lag som straffade varje journalist.

Vanligt fel

Exempel 3

Olle visar klassen två påhittade åsikter om Sveriges eftergifter. Är de fakta?

Två åsikter (påhittad text)

  • Åsikt A: ”Med de där eftergifterna slapp Sverige bli invaderat, som grannländerna blev.”
  • Åsikt B: ”Sverige hade kunnat vara fastare mot Tyskland, men var det inte.”
  1. Ett faktum går att kontrollera: permittenttrafiken upphörde i augusti 1943.
  2. Åsikt A säger vad som hade hänt utan eftergifterna, och det går inte att kontrollera.
  3. Åsikt B värderar vad Sverige hade kunnat göra. Det är värderingar: man anger vem som har sagt dem och jämför dem.

Nej: det är värderingar, inte fakta som går att kontrollera.

Se upp! Många tror att en åsikt är ett faktum om den låter säker.

Vanligt fel

En utmaning att fundera på

Leta på webbplatsen för ett svenskt arkiv eller museum efter en källa från 1939–1945 (en tidning, en affisch, ett ransoneringskort). Skriv upp vem som har gjort den och i vilket syfte, och vad den visar om livet i ett neutralt land med ockuperade grannar. Vad går inte att få veta av just den källan?

Öva

Rundor med 10 frågor. Välj nivå:

Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.

Nästa avsnitt: Sverige som tillflyktsland under kriget: danska och norska judar och de vita bussarna →