Sverige som invandringsland: från arbetare på 1950-talet till flyktingar
Maskinöversättning
Lär dig
En invandrare bosätter sig i ett annat land än det där personen föddes; en flykting flyr från ett krig eller en förföljelse. Sedan början av 1930-talet kommer fler människor till Sverige än som lämnar landet. År 1930 var ungefär 1 % av befolkningen född utomlands.
Efter kriget hade Sverige industri och behövde arbetskraft. Från 1947 rekryterades människor i Italien, Österrike och Ungern och senare i andra länder. Den största gruppen kom från Finland, det vanligaste födelselandet: 1970 var nästan 7 % av befolkningen född utomlands. År 1954 skapade de nordiska länderna en gemensam arbetsmarknad, utan tillstånd mellan dem.
I slutet av 1960-talet skärptes reglerna: den som kom från länder utanför Norden kunde inte längre ansöka om tillstånd medan personen befann sig i Sverige, och från 1969 krävdes både tillstånd och bostad före ankomsten. År 1972, efter ett cirkulär från fackföreningarna (LO), stoppades i praktiken arbetskraftsinvandringen från länder utanför Norden, men inte den nordiska (den gemensamma arbetsmarknaden från 1954 gällde fortfarande). Därefter fortsatte anhöriga och flyktingar att komma. Enligt Christina Johansson var det officiella målet att skydda invandrarna och ge dem som redan fanns i landet förtur till jobben; även lönerna och fackföreningarna spelade in. Stoppet kom före krisen 1973, som inte ensam förklarar det.
Från 1954 till 2022 År 1975 fastställde riksdagen tre mål för invandrarna: jämlikhet, valfrihet (att behålla sin egen kultur) och samverkan. År 1976 fick utländska medborgare som hade bott i landet i tre år rösträtt i kommunalvalen, men inte i riksdagsvalen.
År Vilka Varför 1973 personer från Chile militärkupp 80-talet personer från Iran och Irak krig och förföljelse 1992 personer från Bosnien krig 2015 personer från Syrien krig 2022 personer från Ukraina invasion Några grupper av flyktingar, med årtal Efter militärkuppen 1973 kom människor från Chile. På 1980-talet kom människor från Iran och Irak på grund av kriget och förföljelsen; efter invasionen 2003 kom fler från Irak. Mellan 1992 och 1995, under kriget i Bosnien, sökte mer än 100 000 personer från forna Jugoslavien skydd. År 2013 beslutade Migrationsverket att ge permanent uppehållstillstånd till alla flyktingar från Syrien; 2015 sökte omkring 163 000 personer skydd, drygt dubbelt så många som 2014 (omkring 81 000). År 2022 aktiverade Europeiska unionen ett tillfälligt skydd för dem som flydde från Ukraina: ett tillstånd för en begränsad tid.
I slutet av 2025 hade 28 % av befolkningen utländsk bakgrund (födda utomlands eller med två föräldrar födda utomlands).
Lösta exempel
Exempel 1
Julia skriver på tidslinjen i Olles klass att den gemensamma nordiska arbetsmarknaden började 1954 och att arbetskraftsinvandringen från länder utanför Norden stoppades 1972. Hur många år gick det?
- Man drar ifrån årtalen: 1972 − 1954.
- 1972 − 1954 = 18.
- Det gick 18 år mellan den gemensamma arbetsmarknaden och stoppet.
Det gick 18 år.
Se upp! Många räknar fel när de drar ifrån och säger 28 eller 8.
Exempel 2
Gunni läser på ett museum ett påhittat brev från en person som kom för att arbeta på en fabrik på 1950-talet. Vad berättar brevet, och vad kan det inte berätta?
Ett brev (påhittad text)
Idag har jag börjat på fabriken. Arbetet är hårt, men jag har fått lära mig hur maskinerna fungerar.
Jag talar ännu bara lite svenska. Min syster kommer i vår.
En påhittad person, 1950-talet
- Det berättar om en persons första arbetsdag och att personen ännu bara talar lite svenska.
- Det berättar inte hur många som kom eller varför alla kom.
- Det är ett värdefullt vittnesmål, men det måste jämföras med andra källor.
Det berättar om en persons erfarenhet, inte om allas.
Se upp! Många tror att ett enda brev berättar vad alla invandrare upplevde.
Exempel 3
Olle visar två påhittade förklaringar till varför arbetskraftsinvandringen stoppades 1972: den ena handlar om att skydda invandrarna och den andra om löner och fackföreningar. Utesluter de varandra?
Två förklaringar (påhittad text)
- Förklaring A: ”Man ville skydda invandrarna från utnyttjande och ge dem som redan bodde i landet förtur till jobben.”
- Förklaring B: ”Även lönerna och fackföreningarnas åsikt spelade in.”
- Varje förklaring pekar på ett eget skäl.
- Båda kan stämma samtidigt: det fanns flera skäl.
- Därför anger man vem förklaringen kommer från och jämför dem, i stället för att välja bara en.
De utesluter inte varandra: det kan ha funnits flera skäl.
Se upp! Många tror att en händelse alltid har bara en orsak.
En utmaning att fundera på
Om du vill kan du fråga någon i din omgivning som har bott i ett annat land när, varifrån och varför personen kom hit, och skriva ner berättelsen med den personens egna ord. Vad berättar en enda berättelse, och vad kan den inte säga om alla andra?
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Sverige under kalla kriget: alliansfrihet, totalförsvar och utrikespolitik →