Ståndssamhället: adel, prästerskap, borgare och bönder
Maskinöversättning
Lär dig
Under århundraden var det svenska samhället indelat i stånd. Ett stånd var en grupp människor med egna rättigheter och skyldigheter. Nästan alltid tillhörde man ett stånd genom födelsen: familjens stånd.
De fyra stånden hade representanter i riksdagen Fyra stånd skickade representanter till riksdagen, rikets församling: adeln, prästerskapet (biskopar och präster), borgarna (stadsbor med tillstånd att driva handel eller ha ett hantverk) och bönderna med egen gård. Varje stånd hade privilegier, rättigheter som andra inte hade, och skyldigheter, saker som de måste göra.
Adelns jord var i allmänhet skattefri, och adelsmännen skulle tjäna kungen med vapen. Prästerskapet ledde kyrkorna och förde kyrkboken. Bönderna betalade skatt till kronan, som uppbars av fogdarna, och på många håll lämnade de soldater.
stånd en sak de gjorde adeln tjänade med häst och vapen prästerskapet ledde kyrkorna borgare handlade bönder betalade skatt En sak som varje stånd gjorde I ståndsriksdagen möttes varje stånd för sig och hade en röst: fyra röster tillsammans. Man röstade per stånd, inte per person. Adelsmännen var en mycket liten del av befolkningen men hade lika stor röst som bönderna.
Fyra stånd, fyra röster Många människor tillhörde inget av de fyra stånden, till exempel tjänstefolk och jordlösa daglönare. I riksdagen satt bara män. Det var svårt att byta stånd, men inte omöjligt: kungen kunde adla någon, alltså göra personen till adelsman.
En riksdagsordning från 1617 reglerade de fyra ståndens arbete. År 1866 beslutades det att ståndsriksdagen skulle ersättas av en tvåkammarriksdag, som sammanträdde för första gången 1867.
Tre årtal i riksdagens historia Ett faktum kontrollerar man med källor. Att säga att systemet var ”rättvist” eller ”orättvist” är en åsikt: för att bedöma den frågar man vad ordet betyder och jämför källor.
Lösta exempel
Exempel 1
Olle visar en påhittad tabell med fem personer. Vilket stånd tillhör Ingeborg?
| person | vad personen gör |
|---|---|
| Sven | egen gård |
| Brita | egen gård |
| Ingeborg | butik i staden |
| Olof | är präst |
| Axel | tjänar med häst, skattefri jord |
- Man läser vad Ingeborg gör: hon har en butik i staden.
- Den som handlar eller har ett hantverk i staden med tillstånd är borgare.
- Borgarna var ett stånd.
Ingeborg tillhör borgarna.
Se upp! Här är det många som placerar henne bland bönderna för att hon säljer saker, men hennes butik ligger i staden.
Exempel 2
Gunni tittar på tidslinjen. Hur många år gick det från riksdagsordningen till att man beslutade att ersätta ståndsriksdagen?
- Man drar det mindre årtalet från det större.
- Riksdagsordningen är från 1617 och ändringen från 1866.
- 1866 − 1617 = 249.
Det gick 249 år.
Se upp! Här är det många som drar ifrån åt fel håll eller räknar fel när de växlar, och säger 259.
Exempel 3
Julia frågar: ”Bönderna var många fler än adelsmännen. Varför hade varje stånd bara en röst?” Titta på diagrammet från en påhittad ort.
- Man tittar på hur man röstade i riksdagen.
- Man röstade per stånd, inte per person.
- Vart och ett av de fyra stånden hade en röst, oavsett hur stort det var.
Varje stånd hade en röst, även om vissa var mycket större än andra.
Se upp! Här är det många som tror att varje person hade sin egen röst och att bönderna bestämde.
En utmaning att fundera på
Välj ett stånd och skriv två meningar: ett privilegium eller en skyldighet som ståndet hade och något som dess folk inte fick göra. Titta sedan på förklaringen och kontrollera att du inte har missat någon uppgift.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.