Bondens år, torparna och tjänstefolket
Maskinöversättning
Lär dig
Fram till 1800-talet bodde de flesta människorna i Sverige på landet, men inte alla på samma sätt: det fanns bönder med egen gård, torparfamiljer och tjänstefolk.
grupp var de bodde och arbetade bönder egen gård torpare ett arrenderat torp tjänstefolk någon annans hus Tre sätt att leva på landet Bondens år följde årstiderna. På våren plöjde och sådde man. På sommaren slog och torkade man hö, som var boskapens mat på vintern. På hösten (eller i slutet av sommaren, beroende på år och ort) skördade man säden. På vintern tröskade man (skilde kornen från axen), högg ved, lagade redskap och spann. Säden maldes till mjöl, och av mjölet gjorde man bröd, som bakades.
årstid arbete vår plöja och så sommar slå hö höst skörda säden vinter tröska och hugga ved Arbetet under varje årstid Ett torp var ett litet hus med en bit jord som någon annan lät familjen använda. Torparfamiljen ägde inte jorden; den arrenderade den och betalade för att få använda den. Ofta betalade den med dagsverken, ”arbetsdagar” på ägarens gård, och fler när höet skulle slås, då det var mycket att göra. Skatterna till kungen uppbars av fogden, en ämbetsman hos kungen.
vem vad de gav jordägaren ett torp att bo i torparfamiljen dagsverken Vad var och en gav Tjänstefolket (pigor och drängar) bodde och arbetade i någon annans hus eller på någon annans gård. De anställdes ofta för ett år och fick mat, en sovplats och lön, i pengar och i varor. Den första legostadgan är från 1664, den sista versionen från 1833; den avskaffades 1926.
Tre årtal för legostadgan Vissa människor kunde inte försörja sig: på grund av ålder, sjukdom eller för att de saknade familj. Under århundraden hjälpte socknen dem med välgörenhet, hjälp som man ger utan att få något tillbaka. En förordning från 1763 sade att varje socken skulle ta hand om sina egna; 1847 krävdes en fattigvårdsstyrelse i varje socken.
Torparna och tjänstefolket tillhörde inget av de fyra stånden i riksdagen (dåtidens parlament): adeln, prästerskapet, borgarna och bönderna med egen gård. Ett faktum kontrollerar man med källor; att säga att ett liv var ”hårt” är en åsikt, som man diskuterar genom att jämföra källor.
Lösta exempel
Exempel 1
Olle visar en påhittad tabell med två torp. Torp A är skyldigt 2 dagsverken i veckan. Hur många dagsverken är det skyldigt på 6 veckor?
| torp | dagsverken per vecka |
|---|---|
| Torp A | 2 |
| Torp B | 3 |
- Man läser i tabellen: torp A är skyldigt 2 dagar i veckan.
- Man multiplicerar dagarna per vecka med veckorna: 2 · 6.
- 2 · 6 = 12.
Det är skyldigt 12 dagsverken.
Se upp! Här är det många som lägger ihop 2 + 6 och säger 8.
Exempel 2
Julia frågar: ”Varför slog man höet på sommaren och inte på vintern?” Titta på årstabellen.
| årstid | arbete |
|---|---|
| vår | plöja och så |
| sommar | slå hö |
| höst | skörda säden |
| vinter | tröska och hugga ved |
- Höet var boskapens mat på vintern.
- För att ha det på vintern måste man slå och torka det före: på sommaren.
- I tabellen är höet sommarens arbete.
Man slog det på sommaren för att ha mat åt boskapen på vintern.
Se upp! Här är det många som tror att man slog det på vintern, när det behövdes, och inte före.
Exempel 3
Gunni frågar: ”Hur många år gick det mellan den första legostadgan och dess avskaffande?” Titta på tidslinjen.
- Man drar det mindre årtalet från det större.
- Den första är från 1664 och avskaffades 1926.
- 1926 − 1664 = 262.
Det gick 262 år.
Se upp! Här är det många som räknar fel och säger 272 eller 252.
En utmaning att fundera på
Välj en årstid och skriv två meningar: ett arbete på landet som gjordes och vad det tjänade till. Titta sedan på förklaringen och kontrollera att du inte har missat någon uppgift.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Kyrkan, skolan och byn förr: från katekesen till läsningen →