Miljöetik: vad är vi skyldiga naturen och kommande generationer?
Maskinöversättning
Lär dig
Miljöetiken ställer frågan vad vi är skyldiga naturen och de människor som kommer att leva efter oss. Ett faktum är en uppmätt uppgift: enligt FN:s klimatpanel IPCC låg den globala medeltemperaturen vid jordytan 2011–2020 omkring 1,1 °C över nivån 1850–1900. Ett värdeomdöme säger vad som är viktigt eller vad man bör göra, till exempel ”vi borde minska utsläppen”. För att ta sig från det ena till det andra behövs ett etiskt skäl som förklarar varför ett faktum ger värde.
Skälet om instrumentellt värde säger att naturen är värdefull för det den ger oss: rent vatten, mat, luft. Att se på saken utifrån vad som är till nytta för människan kallas antropocentrism. Skälet om inneboende värde säger att något är värdefullt i sig självt, även om det inte är till nytta för någon. Aldo Leopold lade fram sin ”markens etik” 1949: en handling är rätt om den tenderar att bevara den biotiska gemenskapens integritet, stabilitet och skönhet, alltså alla levande varelser tillsammans med deras mark och vatten. Arne Næss kallade 1973 en liknande syn för ”djupekologi”. Enligt den vanliga tolkningen är båda exempel på skäl om inneboende värde: naturen är värdefull i sig, inte bara för det den ger.
instrumentellt värde inneboende värde är värdefullt… för det den ger oss i sig självt exempel på skäl floden ger oss vatten floden har värde utan nytta Två sorters skäl De kommande generationerna är ännu inte födda och kan varken rösta eller klaga. FN höll sin första stora miljökonferens i Stockholm 1972. Brundtlandrapporten från 1987 definierade hållbar utveckling som en utveckling som tillgodoser dagens behov utan att hindra kommande generationer från att tillgodose sina. Med Parisavtalet (2015) förband sig länderna att hålla temperaturökningen långt under 2 °C. Det ekologiska fotavtrycket mäter hur stor yta land och hav som behövs för att producera det en person eller ett land förbrukar och för att ta hand om avfallet.
Fyra årtal Tre inriktningar nämns bara här: ekofeminism, nedväxt och cirkulär ekonomi. De tre etiska modellerna ordnar diskussionen utan att avgöra den: konsekvensetiken frågar vad som blir resultatet för de berörda människorna, även dem som lever senare; pliktetiken frågar vad som skulle hända om alla gjorde likadant; dygdetiken frågar vilken karaktär mitt handlande visar.
inriktning grundtanke ekofeminism kopplar ihop natur och kvinnor nedväxt minska produktion och konsumtion cirkulär ekonomi laga, återanvända, återvinna Tre inriktningar Det finns svaga skäl, som ”min del är så liten” eller ”andra släpper ut mer”: de kan vara sanna och ändå inte säga vem det jag gör påverkar. Och ett verkligt dilemma ställer goda värden mot varandra, till exempel dagens energi och en orörd dal.
Lösta exempel
Exempel 1
Julia läser två meningar: ”Floden måste vårdas, för byn dricker vatten från den” och ”Floden förtjänar respekt även om ingen dricker av den”. Vilken sorts skäl använder var och en?
| instrumentellt värde | inneboende värde | |
|---|---|---|
| är värdefullt… | för det den ger oss | i sig självt |
| exempel på skäl | floden ger oss vatten | floden har värde utan nytta |
- Den första säger att floden är värdefull för det den ger, vattnet: det är ett skäl om instrumentellt värde.
- Den andra säger att floden är värdefull även om ingen använder den: det är ett skäl om inneboende värde.
- Båda kan leda till samma handling: att värna floden.
Det första skälet är instrumentellt och det andra är inneboende.
Se upp! Många tror att två sorters skäl alltid leder till olika handlingar.
Exempel 2
Totte säger: ”Om jag stänger av kranen ändrar det ingenting, för andra gör av med mer vatten än jag.” Vilken sorts skäl är det?
- Det kan stämma att andra gör av med mer vatten.
- Men meningen säger inte vem det jag gör påverkar eller vad som blir resultatet av att stänga av kranen.
- Det är ett svagt skäl: det svarar inte på de etiska modellernas frågor.
Det är ett svagt skäl.
Se upp! Många tror att ett svagt skäl alltid är ett falskt skäl.
Exempel 3
Gunni läser ett påhittat fall: i dalen Djupdalen, en tänkt by, skulle en damm ge el till 2000 hus, men den skulle sätta en våtmark under vatten där fåglar lever. Skilj fakta från värdeomdömen.
- ”Dammen skulle ge el till 2000 hus” är en uppgift i fallet, ett faktum.
- ”Den måste byggas” och ”våtmarken ska lämnas orörd” är värdeomdömen.
- Dilemmat ställer två värden mot varandra, dagens energi och våtmarken, och varje modell tittar på något olika.
Fallet innehåller två fakta och två värdeomdömen som krockar.
Se upp! Många tror att uppgiften om elen ensam avgör vad man ska göra.
En utmaning att fundera på
Välj en plats i ditt kvarter, till exempel en park, en skolgård eller en bit av en å. Skriv ett skäl om instrumentellt värde och ett om inneboende värde för att vårda platsen, och säg vem som skulle kunna använda den om femtio år. Skriv sedan ett svagt skäl som någon skulle kunna ge för att inte vårda den, och förklara varför det inte säger vem det påverkar.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.
Nästa avsnitt: Livsåskådningar och naturen: hur folk och religioner ser på relationen till naturen →