Fördomar och stereotyper om religioner
Maskinöversättning
Lär dig
En fördom är en åsikt som någon bildar sig om en person eller en grupp innan man känner dem. En stereotyp är en förenklad bild som sätts på en hel grupp, som om alla människor vore likadana. Den utgår ofta från något som några människor gör och sprider det till alla. Den kan låta som ett beröm eller ett skämt, men den hindrar oss från att se varje människa som hon är.
Det finns två mycket vanliga slag. Det ena är att generalisera: att säga ”alla” eller ”alltid” om en grupp på grund av vad några gör. Det andra är att blanda ihop en religion med ett land, ett språk eller ett folk. De gäller för alla religioner och för människor som inte tror. Tabellen visar sex påhittade meningar, en för varje grupp, med ett rättvisare sätt att säga dem.
grupp förenklad mening bättre att säga kristna ”alla går varje söndag” ”några går varje vecka” judar ”alla lever det likadant” ”varje familj på sitt sätt” muslimer ”alla är araber” ”de bor i många länder” hinduer ”alla bor i Indien” ”nästan alla, inte alla” buddister ”alla mediterar varje dag” ”några mediterar, andra inte” utan religion ”de firar ingenting” ”de firar födelsedagar” Sex förenklade (påhittade) meningar och hur man kan säga dem bättre En stereotyp går från mun till mun. Någon berättar något kort, en annan sammanfattar det och en tredje lägger till ett ”alla”. Ingen gör det i ond avsikt, men idén blir mer överdriven för varje steg.
En idé som förändras när den går från person till person När du hör ”alla”, ”alltid” eller ”såna där människor”, fråga ”hur vet du det?”. Leta efter en pålitlig källa, till exempel ett uppslagsverk, eller lyssna på en person från gruppen som berättar om sig själv. Upprepa eller skicka inte vidare sådant du inte har kollat, så att det inte sprids. Säg hellre ”några” eller ”många” än ”alla”. Om du ser att någon gör narr av en person eller utesluter någon för vad den tror, berätta det för en vuxen som du litar på. I Sverige finns en kostnadsfri linje, Bris, på 116 111. I Spanien är ANAR:s linje 900 20 20 10.
Lösta exempel
Exempel 1
Gunni hör ett påhittat barn säga: ”Alla grannar på den där gatan väsnas”. Olle hjälper Gunni att granska meningen.
- Det är en generalisering: det står ”alla” om en grupp.
- Man frågar: ”hur vet du det?”. Kanske har barnet hört två grannar.
- En rättvisare mening är: ”Några grannar på den där gatan väsnas”.
”Alla” byts mot ”några”.
Se upp! Många tror att en mening med ”alla” stämmer om man känner till två fall.
Exempel 2
Julia tittar på kedjan där en idé går från mun till mun och letar efter i vilket steg den förändras.
- Först berättar man vad en person gör.
- Sedan talar man om familjen och gruppen.
- Till sist dyker ”alla gör alltid X” upp.
Idén blev mer och mer överdriven för varje steg.
Se upp! Många tror att en mening som upprepas många gånger stämmer mer.
Exempel 3
Totte läser en undersökning ur sagan: av 20 personer i en grupp går 15 till torget på lördagar.
- Man dividerar 15 med 20: = 0,75.
- Det är 75 %: tre av fyra.
- Man kan säga ”många”, inte ”alla”, för 5 personer går inte dit.
Det är 75 %: många, inte alla.
Se upp! Många säger ”alla” eftersom majoriteten gör det.
En utmaning att fundera på
Tänk på en mening med ”alla” som du har hört om någon grupp, till exempel om fans av ett lag. Skriv tre frågor för att kontrollera den och en rättvisare mening, och läs dem för en vuxen som du litar på.
Öva
Rundor med 10 frågor. Välj nivå:
Ditt betyg i det här avsnittet:Inget betyg änGör en runda på nivån Grundnivå för att få betyg.